Sedan dess har han flyttats runt i olika arbetsmarknadsåtgärder, praktikplatser och arbetsförberedande utbildning. Nu, 60 år gammal, har han gett upp hoppet om att få ett fast lönearbete.
– Det är ingen som vill anställa en gubbe som är 60, säger han till Flamman.
Det är fem år till pensionen och ett slut på arbetsmarknadsåtgärderna. Men någon stor pension räknar Jan Thunell inte med att få ut.
– De senaste 15 åren har jag fått tjänstepensionspoäng under en månad eller så, säger han.
Pensionen kommer att bli ungefär tio tusen kronor i månaden.
– Det kommer att svida i skinnet.
Att höra Jan Thunell berätta om det han kallar ”sin livshistoria” är att lyssna på en till synes ändlös rad av arbetsmarknadsåtgärder, praktikplatser, utbildningar och subventionerade anställningar. Någon komplett livshistoria är det förstås inte, 15 år av 60, men det är så Jans Thunells liv ser ut.
För varje historia om en åtgärd finns en motsvarande historia om ett misslyckande. När det statliga stödet försvinner ryker praktikplatserna. Utbildningarna visar sig inte leda till några jobb, trots att de är riktade mot branscher med särskilt stort behov av arbetskraft. Projekt läggs ned.
Överlevt på frun
Medan Jan Thunell talar i telefon med Flamman hörs hans fru i bakgrunden. Hon ropar, som personer som levt tillsammans länge gärna gör, olika saker som hon tycker att han ska säga.
Frugan, det är vad han kallar henne, har ett jobb, och det är på det de har överlevt de senaste femton åren. Även det är bara knappt.
Ganska nyligen förlorade Jan Thunell sin arbetslöshetsersättning. Ett problem med en löneutbetalning från ett av de många temporära jobben fick Arbetsförmedlingen att dra öronen åt sig.
För varje historia om en åtgärd finns en motsvarande historia om ett misslyckande
Jan Thunell hade 50 000 sparat, men det räckte inte långt. Därefter fick han sälja bilen. Sedan gick han in i väggen. Efter flera års samtalsterapi är det bättre, men långt ifrån bra.
– Pengarna är slut. Ingen bil. Allt är skit, säger han till Flamman.
Arbetsförmedlingen i Malmö vill inte kommentera några specifika fall i detalj, men Aleksandra Garbeska, arbetsförmedlingschef, beklagar Jans situation.
– Det är förstås oerhört jobbigt för den här personen, det är både en förlust för individen och samhället. Men att gå så länge utan arbete är inte vanligt, säger hon till Flamman.
Av de över 22 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen i Malmö har drygt 5 000 varit arbetslösa i mer än två år. Jans situation är extrem och tämligen ovanlig, enligt Aleksandra Garbeska.
Trots det känns problemen igen.
Jan Thunell är utbildad plåtslagare och har bland annat jobbat i verkstad. Det har tidigare varit en bra kompetens för arbetsmarknaden i Skåne, men i och med den ekonomiska krisen 2008 förändrades arbetsmarknadens struktur drastiskt. Många av de verkstads- och industrijobb som försvann när företag lades ned under krisen har inte ersatts när konjunkturen vände uppåt igen. Skåne har gått från att vara en industriregion till en tjänsteregion.
Redan 2002, samma år som Jan Thunell slutade sitt sista jobb, kunde SCB i en rapport konstatera att tidsbegränsade anställningar i olika former kunde göra det svårare att få ett fast jobb. Själv är han övertygad om att det snarare är en belastning än en fördel att till exempel ha gått sex månader i en anställning med anställningsstöd. Speciellt när de statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatserna börjar staplas på hög.
Aleksandra Garbeska vill inte spekulera.
– Såklart kan det finnas förutfattade meningar kring dessa insatser, men det vill jag ogärna spekulera i. Rätt använt är de bra ingångar i arbetslivet, men det är förstås viktigt att det finns en tydlig plan och att individen är drivande i den.
Hårt kritiserade åtgärder
Den socialdemokratiska regeringens arbetsmarknadsåtgärder har kritiserats hårt från borgerligt håll under mandatperioden. Samtidigt driver Alliansen också sin egen version av ”enkla jobb” som ska underlätta för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Från vänsterhåll har dessa i sin tur kritiserats som ett sätt att pressa ned lönerna.
Enligt Jan Thunell finns inga som helst incitament för ett företag att fastanställa sådana som honom.
– Det finns företag som har en eller två som kan någonting och sen tar in praktikanter för att göra grovgörat. För seriösa företag som betalar lön på vanligt sätt så får du en väldigt svår konkurrenssituation när det är någon som kommer och halverar anbuden genom att ta in i praktikanter, säger han.
Tror du att du kommer få ett fast jobb igen?
– Nej, jag tror inte det.
Jan Thunell återkommer till detta med bilen. Den som han tvingades sälja för att betala en skuld till Arbetsförmedlingen.
– När jag har mått som sämst har jag bara legat i sängen och tittat i taket. Och det som kunde fått igång en, att ta en bilutflykt eller köra barnen till träningen, det finns inte längre, säger han och fortsätter:
– Och man får inga pengar. Hur roligt är det? Man tror hela tiden att de måste ha blivit något fel, något som de ska rätta till nästa månad. Men det händer aldrig.
Hur ser livet ut för dig framöver?
– Ja, jag söker jobb.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.