Krispaketet med 700 miljarder dollar till finansbolagen antogs i kongressen efter att tumskruvarna hade dragits åt på skeptiska republikaner och demokrater som först hade avvisat förslaget.
Det innebär inte att kritiken är över.
Inget tyder på att stödet till finansbolagen kan förhindra den ekonomiska krisen i USA som blir djupare för varje dag. Många amerikaner är rasande över att finansbolagen får hjälp, medan vanliga amerikaner som inte kan betala sina lån får gå från hus och hem.
Motståndet i kongressens representanthus, som ska upp till omval den 4 november, kom från två helt olika håll. Den hälft av de republikanska ledamöterna som motsatte sig paketet gjorde det främst på ideologisk grund. De motsätter sig i princip statliga ingrepp i den fria marknaden. Deras problem var att de helt saknade egna realistiska lösningar på krisen.
De demokrater som röstade emot paketet kom påfallande ofta från valkretsar där inkomsterna är låga, många av dem är latinos eller afroamerikaner.
Deras huvudkritik var att vanligt folk inte får någon hjälp.
Öppnar för mindre partier
De hade velat se en möjlighet för konkursdomare att kunna skriva om lånevillkor så att folk kan bo kvar. De påpekade också att krisen bara kommer att bli djupare så länge fler tvingas från sina hem och bostadspriserna faller.
Valkampanjen har fokuserats helt på de två huvudkandidaterna Obama och McCain, som bägge röstade för krispaketet i senaten. Men den starka folkliga kritiken mot paketet öppnar nu en möjlighet för kandidater från mindre partier att ta sig in i debatten. Tre andra kandidater; Cynthia McKinney från de gröna, libertarianen Bob Barr och den oberoende Ralph Nader, bedriver valkampanjer över hela USA och har tillräckligt med stöd för att synas i opinionsmätningarna.
De får alla stöd av någon eller några procent av väljarkåren. Alla tre avvisar kategoriskt stödpaketet till finansbolagen. Medan McKinney och Naders kritik liknar den som finns bland progressiva demokrater, så använder Bob Barr en argumentation som är mycket lik den som kritiska republikaner framför.
Det är svårt att komma med på valsedeln i USA. Reglerna är mycket olika i olika delstater och ofta krävs en mycket stor mängd signaturer eller pengar. Trots detta kommer Nader och Barr att finnas med på valsedeln i 45 delstater var, medan Cynthia McKinney har lyckats komma med i 32 delstater. Uttalat socialistiska kandidater finns med på valsedeln i betydligt färre stater, men både McKinney och Nader har en tydlig vänsterprofil på sina kampanjer.
Många amerikaner är tveksamma till att rösta på kandidater från ett tredje parti.
I valet 2000 fick Ralph Nader 2,7 procent av rösterna vilket gjorde det enklare för George W Bush att besegra Al Gore. Om valet mellan Obama och McCain blir jämnt, kan även detta val avgöras av hur många som väljer en annan kandidat. Men frågan är om inte misstron mot det politiska etablissemanget i Washington och vreden mot krispaketet gör att stödet för de mindre kandidaterna ändå kommer att växa fram till valet. En skillnad mot valet år 2000 är att det denna gång kan drabba bägge de etablerade partierna.
