Efter tsunamin i Sydostasien ligger nu ett omfattande återuppbyggnadsarbete framför de drabbade länderna. Infrastrukturen är på många håll fullkomligt förstörd och hundratusentals människor står på bar backe.
När Sida och utrikesdepartementet nu planerar att hjälpa länderna i återuppbyggnadsarbetet, kräver bland andra Sveriges kvinnolobby och dess medlemsorganisationer att Sverige tar tillfället i akt att göra någonting åt problemet med könshandel i de drabbade länderna.
– Jag tycker att vi ska ställa krav eller åtminstone formulera vissa direktiv åt de länder vi hjälper, så att de gör något åt prostitutionen, säger Ireen von Wachenfeldt, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Öppet brev till Freivalds
– Direkt efter katastrofen gjorde tv-kamerorna svep över stränderna fulla med bråte och lik. Och så ser man en medelålders vit man komma med en ölburk i ena handen och ett litet barn i andra.
Roks har tillsammans med andra svenska kvinnoorganisationer gått ut med sin uppmaning. Sveriges kvinnolobby, en paraplyorganisation för en rad svenska kvinnoorganisationer, har skrivit ett öppet brev till utrikesminister Laila Freivalds. Hon uppmanas att verka för att kvinnors situation särskilt uppmärksammas vid återuppbyggnadsarbetet.
Svensk kvinnolobbys ordförande, Eva Fager, betonar att katastrofen i Sydostasien luckrat upp familjestrukturer och orsakat fattigdom, vilket lägger grunden för ett ökat antal våldtäkter och en mer utbredd könshandel med kvinnor och barn.
– Fattiga familjer lockas att ställa sina döttrar till förfogande åt västerlänningar som kommer och vill ha lite tillfällig njutning, säger Fager.
I brevet till Freivalds poängterar hon att Sveriges ansvar inte blir mindre av att mängder av svenska män sexturistar i Sydostasien.

Vikten av genusperspektiv
Fager framhåller vikten av ett genusperspektiv i återuppbyggnadsarbetet.
– Problemet är att man i biståndsarbetet tenderar att behandla alla som människor istället för som kvinnor respektive män. Om man inte har ett specifikt kvinnoperspektiv kommer man inte se att kvinnor och flickor ofta drabbas värst av förstörelsen och fattigdomen.
Sett till policyskrifter borde kvinnoorganisationerna vara nöjda. I dokument efter dokument betonas genusperspektiv och jämställdhetstänkande i utvecklingsarbetet. Praktiken är dock en annan sak.
Johan Brisman är ansvarig för Sidas deltagande i återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin. I en skrivelse till regeringen, som bifölls förra veckan, betonar han att en viktig del i arbetet mot fattigdom är att ”synliggöra kvinnors och mäns situation, integrera jämställdhet i planeringen och göra detta till en viktig dialogfråga”.
– En av de vägledande principer som satts upp för det multilaterala hjälparbetet är att ha ett genusperspektiv, säger Brisman.
– Men dessa principer är ju väldigt vaga och övergripande och det är först när det kommer till verkställandet som vi får se om de blir omsatta i praktiken.
Den övergripande delen av Sveriges bidrag till återuppbyggnadsarbetet görs genom ett samarbete med Världsbanken, FN, Asiatiska utvecklingsbanken och de drabbade ländernas regeringar. Både Johan Brisman och Clara von Otter, politiskt sakkunnig på UD, vittnar om att det ofta finns ett motstånd mot kvinnoperspektivet i dessa multilaterala sammanhang.
– Sverige är oftast det land som lyfter de här frågorna, medan vissa av FN:s medlemsländer har ett motstånd mot det. USA är mycket konservativt i sådana här frågor och de har ju många allierade, berättar Clara von Otter.

Ställ ultimata krav
Ireen von Wachenfeldt tycker att man borde ställa något slags ultimativa krav på mottagarregeringarna.
– Vi borde kunna säga att vi gärna stöttar dem, men bara om de verkligen tar tag i problemet med prostitution, säger von Wachenfeldt, som då framför allt tänker på den utbredda prostitutionen i Thailand.
Men Johan Brisman på Sida tror inte det är nån bra strategi.
– Att hålla inne med biståndet drabbar ju de fattiga och inte landets regering, så jag är tveksam till om det är en bra idé att ställa den typen av ultimatum. Man kan komma ganska långt även med dialog, framför allt genom att synliggöra för regeringen att det är dåligt för landets image om den inte gör något åt prostitutionen, säger Brisman.

Bakgrund
Sida och regeringen håller nu på att planera hjälpinsatserna för återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin. Den största delen av insatserna sker i samarbete med bland andra Världsbanken och FN.
Indonesien, Maldiverna och Sri Lanka är i störst behov av hjälp med att bygga upp sina länder. Thailand har tagit emot hjälp i form av akuta humanitära insatser, men har tackat nej till hjälp med återuppbyggnaden. Sverige deltar dock i ett program mot prostitution i Sydostasien, så insatser fortgår även i Thailand inom ramen för detta. Vid krig och naturkatastrofer luckras såväl infrastruktur som familjestrukturer upp, vilket leder till en ökad utsatthet för framför allt kvinnor och barn. En av följderna är en ökning av våldtäkter och sexhandel, varav västerländsk sexturism utgör en stor del framför allt i Thailand.
Många studier har visat att utvecklingsarbete som riktar sig specifikt mot kvinnor är mest effektivt för samhället som helhet, då kvinnor oftast sitter på nyckelpositioner.