Resultatet av den första valomgången i det egyptiska presidentvalet blev en mardröm för de revolutionens aktivister. Kvinnorörelsen är rädd att utvecklingen nu går åt fel håll.
– Vi känner oss alla fruktansvärt nere. Mitt hjärta blöder, revolutionen har fullkomligt kidnappats i alla val.
Samar Yehia från den egyptiska kvinnounionen kan inte dölja sin besvikelse över de två kandidater som går vidare till den andra valomgången. Både Hosni Mubaraks tidigare premiärminister Ahmed Shafiq och islamisten Mohamed Mursi från Muslimska brödraskapet är djupt problematiska kandidater. Den kandidat Samar Yehia och andra aktivister från revolutionen hoppades på, Hamdeen Sabahi, var en hårsmån från att bli komma på andraplatsen.
– Han har en hederlig historia bakom sig, han har alltid varit i opposition. Medelklassen, den lägre medelklassen och de underprivilegierade lyssnar på honom. Han talar om ekonomisk rättvisa och det är ett av de viktiga kraven från revolutionen.
Socialist och nasserist
Hamdeen Sabahi är socialist och en gammal nasserist som senast hamnade i fängelse 1997 när han stöttade bönder i försvar av den mark de fått genom Nassers jordreform. Han ifrågasätter nu valresultatet. Den första reaktionen från de unga aktivisterna när valresultatet började bli klart var att gå tillbaka till Tahrirtorget och börja revolutionen igen, men frågan var om de hade kraft nog att göra. Nästa tanke de fick skrämmer Samar Yehia.
– De fruktar den gamla regimen så mycket att de är beredda att ge rösterna till muslimska brödraskapets kandidat. Tanken är att brödraskapet skall göra vissa eftergifter till revolutionens krav.
Hon tror inte att de kommer att hålla sådana löften. Kommer de till makten väntas också mycket konfrontationer mellan dem, militärerna och liberalerna. Då kommer de att ta tillbaka allt under förevändningen att garantera stabiliteten. Det enda rätta är att bojkotta valen. Om Muslimska brödraskapet vinner valen blir de sedan tvungna att göra många allianser för att stanna kvar vid makten.
– Ser man på valresultatet är det uppenbart att de förlorat mycket i popularitet, jämfört med parlamentsvalet.
Samar Yehia ser hur de reaktionära krafterna hela tiden försökt trycka tillbaka kvinnorna under revolutionen som varit mycket aktiva. Det finns också en tradition av kvinnofrigörelse, Tahrirtorget fick sitt namn till minne av Hoda Sharrawi som tillsammans med andra kvinnor 1923 kom tillbaka från en kvinnokonferens i Rom och kastade slöjan.
Förnedrande oskuldstest
– Under en manifestation den 8 mars 2011 attackerades kvinnorna verbalt och fysiskt, de kränktes också sexuellt. Följande dag genomförde militärerna en förnedrande oskuldstest på 17 av kvinnorna på Tahrirtorget.
Tanken var inte bara att skrämma kvinnorna utan också kränka deras familjer, ungefär på samma sätt som våldtäkter ibland används under krigföring för att försvaga motståndarnas moral.
Parlamentsvalet blev också en besvikelse, bara nio kvinnor valdes in mot att det tidigare funnits 64.
– Högst två eller tre av dessa nio talar på något sätt om kvinnors rättigheter.
Samar Yehia menar att den lärdom en kvinna från Iran, Shirin Ebadi, förmedlat från deras revolution är viktig. ”Det inte räcker att störta en diktator, om kvinnors rättigheter inte stärks är risken stor att diktaturen kommer tillbaka.”
