När Föreningen Afghanistansolidaritet, FiB/Kulturfront och Kvinnor för fred arrangerade debatt i ABF-huset i lördags på temat, var det en talare som sa obetingat ja till trupperna. Urban Gibson (fp), före detta kommunalråd i Sollentuna och drivande inom det så kallade OSSE-nätverket:
– Det här förverkligar en gammal vision, nämligen att FN ska ta hand om busarna. Men ett klart mandat av FN hjälper vi nu till att hålla talibanerna stången.
Urban Gibson betonade att de svenska trupperna – som formellt inte är FN-trupp men har ett FN-mandat – inte ska vara krigförande och har huvudsakligen civila uppgifter som att vara rådgivare i provinsiella utvecklingsteam och utbilda afghanska poliser.
Författaren Gösta Hultén menade – med stöd av Afghanistankännaren Nancy Dupree – att det stora problemet i Afghanistan idag inte är talibanerna utan USA:s närvaro. Särskilt missriktat tyckte Hultén det var att Sverige på begäran av Storbritannien väljer att placera sin trupp i krigsherren Dostums enklav i norr:
– Han är en av de värsta krigsförbrytarna, som 2001 lät döda kanske 2 000 människor innestängda i containrar. Hur i helsicke kan Sverige stödja honom?
Gibson ansåg inte att den svenska styrkan var ett stöd åt Dostum, utan tvärtom ett skydd för civilbefolkningen. Gösta Hultén visade då upp den bild som distribuerats av det svenska försvaret som visar hur svenska soldater undervisar afghaner i hur man slår ner demonstrationer. Är det försvar av civilbefolkningen?
v säger nej
Riksdagsledamoten Sermin Özürküt (v) meddelade att vänsterpartiets riksdagsgrupp kommer att säga nej till regeringens proposition i dess nuvarande form. Hon påminde om att regeringen själv två månader efter terrordåden 11 september 2001 förklarade att USA inte hade tillräcklig folkrättslig grund att agera i Afghanistan.
Redan förra gången regeringen utvidgade truppinsatsen reagerade vänsterpartiet mot risken för sammanblandning mellan den internationella Natoledda säkerhetsstyrkan ISAF, där den svenska truppen ingår, och USA:s ockupationsstyrkor. För att (v) ska stödja en svensk truppinsats med FN-mandat krävs att USA lämnar landet.
Regeringens proposition försöker visserligen gardera mot en sammanblandning. Men hur ser det ut i praktiken? Vem kan se skillnad på de utländska soldaternas olika uniformer? undrade Özürküt.
Den socialdemokratiska debattören och läkaren Sven Britton ställde sig tveksam till den svenska truppinsatsen:
– Vår partiledning halkade tyvärr tidigt in på det militära spåret. På SAP-kongressen i Västerås 2001 ställde Göran Persson kabinettsfråga på att stödja den USA-ledda invasionen. 35 delegater röstade emot detta försök att ”undanröja terrorismen” genom att bomba sönder landet.
Brittons främsta invändning mot truppinsatsen var att den ”äventyrar den enastående goodwill som Svenska Afghanistankommittén förskaffat Sverige genom 25 års biståndsverksamhet”.
SAK:s generalsekreterare Bengt Kristiansson förklarade dock att ”den militära insatsen inte kan ersättas, för ’hela skogen är full av rövare’”:
– De destruktiva elementen i Afghanistan är så starka att de internationella säkerhetsstyrkorna behövs i den chans som afghanerna nu fått att bygga upp sitt land.
Sermin Özürküt och Sven Britton ställde sig positiva till tanken på att byta ut den svenska truppen mot ökat civilt och humanitärt bistånd i till exempel Svenska Afghanistankommitténs regi.