Det ger positiva effekter för näringslivet och viktiga mineraler åt samhället, menade näringsminister Karl Petter Thorwaldsson när han på en presskonferens presenterade regeringens beslut att ge gruvbolaget Beowulf mining klartecken för nästa steg mot att börja bryta järnmalm i Kallak.

I samebyn på vars renmark gruvan ska byggas är man dock inte nedslagna.

– Det ändrar ingenting i vårt arbete. Vi kommer fortsätta att motarbeta gruvbrytning. Men det är ett förvånande beslut, för att det kör över samiska rättigheter, säger Jan Erik Länta, ordförande för samebyn Jåhkågaska tjiellde, i en kommentar till Flamman. 

Efter en längre presentation av områdets riksintressen – vilket gäller både järnmalmen och rennäringen – kom beskedet om ett ja till bearbetningskoncession med en rad villkor om att minimera påverkan på rennäringen i området. Dessa har dock Jan Erik Länta ännu inte hunnit se över i detalj, och avböjer att kommentera. 

Frågan om gruvbrytning i Kallak har sedan 2017 legat på regeringens bord. Dessförinnan hade myndigheten Bergstaten sagt ja medan Länsstyrelsen Norrbotten vid upprepade tillfällen sagt nej. FN-organet Unesco har uttryckt en oro för konsekvenserna av en gruva. Flera miljöorganisationer samt sametinget har motsatt sig en gruva. I höstas flaggade Karl Petter Thorwaldsson som ny näringsminister för att ett beslut var att vänta. Redan då anade sametingets ordförande Håkan Jonsson att regeringen skulle ge klartecken. Men han blev trots det förvånad över tisdagens besked.

– Man visste före jul att Karl Petter Thorwaldsson bestämt sig, men det var förvånande. Det finns så många argument som visar på enorma negativa konsekvenser av en gruva, och jag har haft flera samtal med honom. Han vet att vi från sametinget markerar med tydlighet mot detta. Och jag trodde att han skulle ta hänsyn till det, säger han till Flamman.

Regeringen anser att ansökan når lagkraven, och hänvisar bland annat till att Kallak inte ligger i ett område med höga naturvärden. Området är också tillräckligt långt bort från världsarvet Laponia för att inte utgöra någon påverkan, menade Karl Petter Thorwaldsson på presskonferensen. Han lyfte även fram den positiva inverkan på glesbygdskommunen Jokkmokk – gruvan skulle enligt kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S) kunna innebära 550 nya jobb. 

Inte heller Håkan Jonsson har hunnit läsa in sig på de villkor som ställs på gruvbolaget om minskad påverkan på rennäringen

– Det är ju lite plåster på skottskador. Jag har dåliga erfarenheter av gruvnäringen och jag har svårt att se att det här ska blir bra. Gruvnäringen är ju här för att tjäna pengar, och det finns ingen garanti för att de ska uppfylla krav, fortsätter Håkan Jonsson.

Det är dock en bra bit kvar innan en färdig gruva kommer att vara på plats, även om näringsministern sagt att han tror att det kommer att bli en i slutändan. Först ska verksamheten prövas i mark- och miljödomstolen, och dessutom behövs tillstånd för transportvägar, vilket inte finns i dagsläget. Även om Beowulf mining och det svenskregistrerade dotterbolaget Jokkmokk Iron mines i dagsläget står bakom ansökan om bearbetningskoncession, är det möjligt att det blir andra bolag som kommer att driva en gruva i Kallak.

– Vi vet av erfarenhet att det förmodligen inte kommer att vara detta gruvbolag som kommer vara ansvarigt framöver. Och så är det med gruvor. Det är lite av ett pyramidspel där de köper och säljer mellan varandra. Men vi från sametinget kommer inte att ge oss. Vi kommer fortsätta att bombardera. Sista ordet är inte sagt, säger Håkan Jonsson.