Folkpartiet har släppt en rapport som tydligt tar ställning för ett framtida Nato-medlemskap och kontrakterade soldater. Även försvarsminister Sven Tolgfors har uttryckt att värnplikten är ineffektiv. Samtidigt finns meningsskiljaktigheter inom regeringen om hur mycket man ska satsa på försvaret.
Nyligen presenterades försvarsrapporten ”Ett starkare svenskt försvar” vid Folk och försvars konferens, av folkpartiets partiledare Jan Björklund. Syftet med rapporten är att föreslå en inriktning för Sveriges framtida säkerhets- och försvarspolitik.
Prioriteringar som bör göras enligt folkpartiet rör bland annat behovet av Nato-medlemskap och intensifierade utlandsinsatser. Hotbilden mot Sverige utgörs främst av eventuella attacker från Ryssland.
Därför menar folkpartiet att alliansfriheten successivt bör ersättas av en ”solidarisk säkerhet”, en solidaritet som innefattar andra nationer, främst Nato-länder.
Ung vänsters vice ordförande Elisabeth Biström är negativ till idéerna.
– Vi är emot ett Nato-medlemskap och vill inte se något tätare samarbete. Samarbete har vi redan idag i Afghanistan och i samband med att det utförs Nato-övningar i Sverige, säger hon.
Mot nedskärningar
Rapporten är kritisk till de nedrustningar som genomförts i försvaret. Försvarsminister Sten Tolgfors (m) håller inte med.
– Inget parti har så höga försvarsanslag som regeringen. Tvärtom. De tre oppositionspartierna vill minska försvarsanslagen med 4, 5, respektive åtta miljarder på tre år, kommenterade han i försvarsdepartementet 18 januari.
Biström delar bilden att försvaret inte gjort nedskärningar av den omfattning som antyds i rapporten.
– Det bör inte ges mer pengar till försvaret. Vi har inte skurit ner särskilt mycket. Vi ska inte ha något invasionsförsvar som om vi levde under Kalla kriget, säger hon.
Värnplikten attackeras
Bland övriga förslag i rapporten utmärker sig att i framtiden avskaffa värnplikten och mönstringar under fredstid.
”Massarméernas tid är förbi”, står det i rapporten. Behovet av kontrakterade soldater motiveras med ”att vid hot om frihetsberövande tvinga unga män till tjänstgöring, när det stora problemet är att vi inte kan bereda plats för alla som vill och kan, är oacceptabelt”.
Även försvarsministern har tidigare pekat på problem med den allmänna värnplikten.
– Ungefär 30 procent av de värnpliktiga vill gå vidare och göra insats efter värnplikten, sa han i ett tal. Det är ineffektivt att utbilda så många som inte vill vara del av försvarets framtid och behålla dem som utbildats så kort tid, fortsatte Tolgfors.
Kritiker menar att det finns risker med att gå mot en yrkesarmé och att fördelarna med värnplikten fortfarande är övervägande.
– Med värnplikten finns det en möjlighet för folklig förankring som en yrkesarmé inte har. Behovet av yrkesarmé motiveras ofta med att det är de mest motiverade personerna försvaret vill ha. Det är inte bra. Vilka är det som är mest motiverade? De som är kritiska ska också vara med, säger Elisabeth Biström till Flamman.
Hur ska man upprätthålla värnplikten med nedskärningar i försvaret?
– Det beror på vad man skär ner på. Det behöver inte vara på just personalsidan.
Faror med en yrkesarmé är också att försvaret blir som vilken arbetsgivare som helst. Det innebär att de kommer att försöka locka folk till försvaret, vilket troligen innebär att mestadels killar rekryteras, menar Biström.
Regeringens tidigare reformer har bland annat inneburit minskad satsning på försvarsmateriel och mer pengar till internationella insatser. I mitten av mars lämnar regeringen sin försvarsproposition.
