Att föräldrar tar med familjeadvokaten till utvecklingssamtal visar att kundsamhället har ballat ur fullständigt.
”De kan dyka upp utan att vara anmälda i förväg och står där helt plötsligt i dörren”, säger Britt-Marie Selin, ordförande för Sveriges Lärare Stockholm till TT. ”Det är väldigt obehagligt.”
Det är inte spanska inkvisitionen hon talar om, utan rika föräldrar med familjeadvokat i släptåg.
Som om lärare inte utsattes för nog press ska de alltså känna att en rättstvist hänger i luften om inte eleven får tillräckligt med beröm.
Redan för fyra år sedan kunde facktidningen Skolvärlden visa att var fjärde lärare det senaste året utsatts för påtryckningar av föräldrar. En utsatte en lärare för en kreditupplysning, medan en annan sade att läraren skulle ”få med honom att göra” om barnets betyg inte höjdes.
Andra skrämdes med att de kände inflytelserika personer inom skolförvaltningen, en hotelse som är vanligare i rika områden. Det vill säga från samma människor som har en ”familjeadvokat”. Vissa har uppenbarligen för mycket pengar, och använder dem för att tillfoga lärare skada. Här skulle alltså en välriktad rikemansskatt kunna minska stöket i skolan.
Denna medborgartanke har i dag ersatts av en vinstmaskin som ska tillfredsställa kunder – inte bara föräldrarna, utan nu även skolornas ägare som inte sällan bor utomlands.
En liknande press att sätta höga betyg kommer också från skolan själv, som måste stå sig i konkurrensen. Här utmärker sig skolbolagen, som i rapport efter rapport avslöjats ge högre betyg, samt avvika mest i förhållande till nationella prov. I mars 2024 visade en undersökning från Skolverket och Universitetskanslerämbetet att elever från friskolor presterar sämre i högskolan. I Sydsvenskan förklarade litteraturvetaren Elisabeth Friis att toppstudenter vid Lunds universitet inte ens orkar läsa böcker: ”De säger: ’Jag kan inget, jag vet inget, please help me.”
Inte konstigt, när mammas lilla Douglas inte behöver plugga för att få betyg.
Rika föräldrar har alltså flera vägar för att köpa betyg till sina barn – straffa skolor som sätter alltför rättvisa betyg, pressa eller hota lärare med hotelser, samt dra in advokater.
Detta föräldratyranni präglar även samtalet om stök i skolan, som i regel handlar om elevernas situation. Självklart ska eleverna ha rätt till studiero, men medan våldet mellan elever har legat konstant de senaste 10 åren har anmälningarna som rör personal ökat med 150 procent. År 2023 var 82 procent av de anmälda allvarliga händelserna på skolor riktade mot lärare.
Läsningen i regeringens rapport om hot och våld i skolan, som lades fram den 15 oktober, är skrämmande:
Elev spottar lärare i ansiktet. Loskan träffar båda ögonen, mun och hals. Elev slår med knuten näve lärare mellan 5–7 gånger på bröstet, vänster axel och arm. Elev skriker ”din jävla kärringjävel” mellan 4–6 gånger. Elev hotar att slå lärare med flertalet långa käppar, som elev sedan kastar mot lärare.
Lärarna måste alltså utstå hotelser från både elever och föräldrar. Inte konstigt att allt färre väljer att läsa till lärare.
Så vad är problemet?
Att skolorna drivs med vinst har inte bara skapat incitament att använda obehöriga lärare för att dumpa lönerna, och flyttat makt från professionen själv till pengastarka föräldrar. Det har också i grunden förändrat synen på vad skolan är till för.
En gång i tiden var den svenska skolan tänkt att fostra medborgare som kan styra sig själva. I 1946 års skolbetänkande står exempelvis: ”Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor.”
Denna medborgartanke har i dag ersatts av en vinstmaskin som ska tillfredsställa kunder – inte bara föräldrarna, utan nu även skolornas ägare som inte sällan bor utomlands.
Men när det gäller skolan har kunden inte alltid rätt. Jag blir snarare allt mer övertygad om att den oftast har fel, när rika föräldrar öser pengar på advokater för att låta barnen förbli puckon.
