I Sverige ställs ett antal krav på preparat för att de ska få kallas läkemedel. Med ett undantag som fått dispens – antroposofiska läkemedel. Nu kräver EU att Sverige antingen förbjuder den typen av läkemedel eller inlemmar dem i läkemedelslagstiftningen.
En utredning från Läkemedelsverket som kom i slutet av förra året presenterar en rad olika alternativ på hur lagstiftningen kan ändras för att Sverige ska leva upp till EU:s krav. Flera debattörer har gått ut och varnat för att en del av alternativen i utredningen skulle innebära en ”gräddfil” för icke vetenskapligt testad medicin. Läkarförbundet gick nyligen ut och varnade för att en lagändring riskerar att urholka läkemedelsbegreppet.
– I grunden är det här en patientsäkerhetsfråga. Det handlar också om förtroende för den legitimerade yrkesutövaren, att vi självklart behandlar och förskriver läkemedel enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande.
Regeringen verkar, trots det, luta åt något av de mer tillåtande förslagen i utredningen. Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) meddelade i förra veckan i Svenska Dagbladet att regeringen har för avsikt att inkludera även antroposofiska läkemedel i lagstiftningen.
Bygger på religion
Mats Reimer är barnläkare och kritisk till antroposofernas verksamhet överlag, som han menar bygger på en religiös övertygelse, snarare än vetenskapligt beprövade metoder.
– Antroposofin är en religion. I deras värld betyder sjukdom något annat än det betyder för mig. De kan se på febersjukdomar, som exempelvis barnsjukdomar, som något nödvändigt för att omforma kroppen så att den passar själen som tagit boning i den.
De antroposofiska preparat som i så fall skulle godkännas som läkemedel är inte farliga, enligt Mats Reimer. Däremot är det tveksamt om de har någon verkan alls för de symtom som de föreskrivs för.
– Mistelpreparatet, som godkändes som läkemedel förra året, är ganska dyrt. Där kanske man skulle kunna säga att en terminalt cancersjuk kan lida ekonomisk skada, eller drabbas av falskt hopp.
Men han tycker framför allt att det är en viktig principiell fråga.
– Om man inte kan handla rationellt här, vad kan man då handla rationellt om? Vi borde snarast skärpa oss och bli mer vetenskapliga.
Mats Reimer är också kritisk till att få har kritiskt granskat antroposofin och satt sig in i vad den står för.
– Jag tror att de som till exempel sätter sina barn på Waldorfskola har sett något de gillar där som inte finns i den vanliga skolan. Men de har inte satt sig in i den blandning av kristendom, teosofi och andevetenskap som ligger bakom antroposofin.
Han jämför det lite skämtsamt med Harry Potters magiska värld.
– De berättar inte för oss mugglare vad de håller på med på Hogwarts.
Ökad kontroll
Sandra Holt, en av utredarna bakom Läkemedelsverkets rapport menar snarare att förslagen innebär ökad kontroll jämfört med i dag.
– Att över huvud taget få in de här preparaten i systemet gör att vi får ta oss en titt på dem. Det sker inte i dag.
Representanter för antroposofin i Sverige har tidigare krävt att Sverige inte ska granska preparaten var för sig utan i stället godkänna samtliga läkemedel som används som läkemedel i andra EES-länder. Det skulle innebära att Sverige skulle godkänna allt som används i exempelvis Tyskland, där antroposofin har en väldigt stark ställning. Men det kommer inte att ske, enligt Sandra Holt.
– Tidigare fanns möjlighet att godta rakt av sådant som används i andra EU-länder. Men det direktivet finns inte längre. Det finns ingen möjlighet för oss att göra så.
Fotnot: Flamman har sökt representanter för antroposofiska Vidarkliniken, men de har inte återkommit innan denna tidnings pressläggning.