De hatar främlingen för att de inte vågar visa sin rädsla och osäkerhet. Inför flyktingvågen och den massiva empatin är de skräckslagna – på riktigt. De ville narcissistiskt spegla sig i opinionssiffror och trodde sig vara älskade i smyg av alla. Men nu? Skulle deras sympatisörer inte längre vara lika rädda?
Aldrig har SD och SD-svansen känt sig så ensamma, så övergivna som nu! Ex-nazisternas strategiska kursförändring att lämna riksdagsvärmen för att kampanja i in- och utland är desperat och blir början till SD:s fall!
SD-toppen vill sätta ihop text att allt i Sverige är ogästvänligt. Lätt att tillsammans fantisera om sådana texter, svårt få ihop dem. Men säg att det görs, och sedan? Inga svenska medier kommer att ta emot den texten. Skrik på censur biter inte.
Tar mainstreammedia i Europa emot pengarna kommer de på nyhetsplats att krossa SD-innehållet. Dialektiken i medier längre bort blir att SD-budskapet bara bekräftar motsatsen, det vill säga den överdrivna paradisbilden.
SD-sympatisörer kommer att upptäcka det verkliga syftet – utpressning! Gör som vi vill annars baktalar vi vårt land utomlands! Hur många av dem är med på det?
Kommer de 59 SD:arna i riksdagen att tåga ut? Inte säkert! I så fall kommer några att få stryk. Andra kommer att fega ur. En del kommer att hetsa upp sig till nivån innan ”nolltoleransen”. Men flera kommer säkert börja tvivla.
Hur kommer de 59 att se ut vid återtåget till riksdagen? Gissningsvis, som en slagen skara! Världen har sprungit ifrån SD. I sin politiska psykos har ledarkvartetten inte sett det. Hoppfullt!