Nästa borgerliga valslogan borde innehålla orden sila, mygg och kameler.
Kanske är jag orättvis, för mitt inledande exempel är minst lika mycket ett socialdemokratiskt påhitt. Man hade lyssnat på herrarna Josefsson och Svensson, som för några år sedan förstorade en mygga till en hel dengueepidemi.
Då blev det krafttag. Mångmiljonbelopp lades på projekt och fuskjägare. Försäkringskassan tog privata jägare, utredningsföretag med käcka namn som Doktorn & Co, till hjälp. I slutet av april avslöjade radions Kaliber hur det gick till när dessa jobbade. I de flesta fall pekade deras slutsatser – även om utredningarna var undermåliga eller inte gjorts alls – att det visst fanns lite arbetsförmåga kvar.

Förutom att rent principiellt fundera över vad som egentligen ska räknas som myndighetsutövning, finns väl ingen större anledning att peka moraliskt finger åt företagen. Man har ju bara uppfattat beställarens illa dolda önskan ”friskskriv utav bara helvete”. Och tja, man håller väl kunden nöjd – så fungerar marknaden – tills det dock råkade upptäckas.
Någon vecka senare berättade Kaliber om hur kassans övergripande Pila-projekt reviderat sina friskhetsambitioner. Man har insett att jo, de allra flesta är just så sjuka som den sjukskrivande läkaren angett. Det har dock inte hindrat regeringen från att, i en allmän misstro mot läkarnas intyg, tillsätta en utredning om att standardisera sjukskrivningstiderna.

Samtidigt beräknas den ekonomiska brottsligheten omsätta cirka 150 miljarder om året. En duktig skattejurist och en ambitiös ekobrottsutredare drar in sina egna kostnader flera gånger om. Det är bevisat, senast i färska insiderhärvor och taxitillslag. Följaktligen lägger borgarna ned Ekobrottsmyndigheten. Som nu, några år efter starten, verkligen hade börjat hitta sina arbetsformer och, vilket framgår av dess årsredovisningar, började bli en alltmer lönsam affär för samhället. Och om det inte är en kamel, så vet då inte jag.