Sommarsolen är gassande varm och vi möts i skuggan under ett vägglöst tält på en stor gräsmatta. Intill oss ligger skolbyggnaden. Men lärarna Hugo Malm och Karin Ervelin leder oss i en annan riktning genom ett grönskande valv av växter, förbi en pizzaugn och fram till en cirkel av bänkar. På Holma folkhögskola utanför skånska Höör sker den mesta undervisningen utomhus, som här mitt i skogsträdgården.
Skogsträdgården anlades för snart 20 år sedan av bland andra Esbjörn Wandt. Esbjörn var folkhögskolelärare och tänkte att det skulle passa att ha kurser i samband med att trädgården byggdes upp. Till en början skedde detta via andra folkhögskolor, och vägen till att bilda en egen folkhögskola var snårig. Först 2015 fick en förening bestående av representanter från sju medlemsorganisationer, däribland Permakultur Sverige och Skogsträdgårdens vänner, godkänt från Folkbildningsrådet att starta. Då hade de omformat ansökan i linje med rådets önskan om folkhögskolor i stadsmiljö och skolan startade i Lund men med skogsträdgårdskursen i Holma.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Med tiden har kurs efter kurs flyttat ut till Holma. Nu finns här kurser i såväl självhushållning som permakultur som omställd ekonomi och företagande.
– Vår vision är att människor ska bli mer producenter och mindre konsumenter, säger Karin.
Skogsträdgården ska likna ett skogsbryn, och fokus ligger på perenna grödor som återkommer i flera år. Dessutom odlas det i tre olika skikt, berättar Hugo.
– Här finns träd, buskväxter och markväxter. Eftersom växterna har olika långa rötter tar de också vatten och näring från olika jordlager. Det innebär att vi kan utnyttja jorden både uppåt och nedåt.
Vi vill inte bara lära ut hur man odlar, utan också förmedla en kultur: hur man kan hitta lyxen i livet utan att konsumera
Den stora biologiska mångfalden skapar motståndskraft. När stora delar Höör drabbades av en skalbagge som åt upp näst intill alla kommunens äpplen hängde skogsträdgårdens frukter kvar.
– Antagligen fanns det något annat kryp som tog hand om det krypet här. Vi försöker bjuda in nyttodjur och har exempelvis insektshotell, säger Hugo.
Myllan som folkhögskolan växer ur är i stor utsträckning aktivistisk. Flera deltagare har tidigare ägnat sig åt att försöka förändra samhället på olika sätt. Hugo har tidigare arbetat på Greenpeace.
– Som aktivist jobbar man mycket mot företag och politiker, här vill vi jobba mer med vad vi vill ha i stället för vad vi inte vill ha. Att demonstrera behövs, men många mår dåligt av det i längden. Det kan vara mer positivt och hoppfullt att vara med och skapa något, säger han.
Nu är han lärare på kursen Ställ om, en kurs som han anser har ett punkigt anslag: det handlar mycket om att göra saker själv. Målet är inte att alla ska flytta ut på landet, omställning kan man göra både i stad och på landsbygd.
– Det viktigaste är att man hittar sin egen omställning, säger Hugo.
Emelie Hult gick kursen Ställ om våren 2022, efter att hon i samband med en föräldraledighet börjat fundera på om hon skulle gå tillbaka till arbete eller ägna sig åt familjens jordbruk på heltid.
– Jag insåg att jag ville jobba eftersom jag behöver det sociala, berättar Emelie som idag arbetar 75 procent på region Skånes biobank. Därutöver driver jordbruket som hon och hennes man tog över efter hans farföräldrar 2019. Paret ställde om jordbruket till regenerativt, vilket bland annat innebär att de försöker förbättra jordhälsan genom att använda sig av en aktiv betesplanering.
Även om omställning kan göras på flera sätt så finns det vissa idéer som skolan vill förmedla.
– Vi vill inte bara lära ut hur man odlar, utan också förmedla en kultur: hur man kan hitta lyxen i livet utan att konsumera. Permakultur handlar om att imitera naturen men också skapa ett odlingssystem som innefattar människor, säger Karin.
Vi har haft deltagare som gått på Sveriges lantbruksuniversitet och kan hundratals namn på växter på latin men inte kan odla
Begreppet permakultur står för permanent agrikultur och myntades på 70-talet i Australien av biologen Bill Mollison och hans elev David Holmgren. Målsättningen är att värna om jorden och alla dess livsformer, skapa ett värdigt liv för alla människor och se till att jordens resurser fördelas rättvist. Idéer som även speglas i skolans styrelseskick. Holma folkhögskola arbetar nämligen med sociokrati som styrsystem, vilket innebär att olika kretsar tar beslut om det som berör dem.
– Varje kurs bildar en krets och även deltagarna får vara med och fatta beslut som gäller dem, säger Karin.
Vi går vidare genom trädgården. Här växer trädet kvitten med päronliknande frukter, koreansk silverbuske och olika valnötsträd.
– Vi har haft deltagare som gått på Sveriges lantbruksuniversitet och kan hundratals namn på växter på latin men inte kan odla, berättar Hugo.
Karin, som är lärare på kursen Mat ur jorden, fyller i att mycket handlar om att smaka och laga mat av det som kommer ur odlingarna. Vi får smaka på jordgubbar från folkhögskolans gemensamhetsodling.
– Vi vill skapa ett överflöd och kunna vara generösa. Vi försöker skicka med deltagarna så mycket som möjligt av det som odlas, berättar hon.
Precis som äppelsorterna får nya hem, har nya noder knoppat av runt om Holma och Höör – platser där skolans tankar slagit rot och växt vidare. Andelsjordbruket Landet oss och Lantkaféet i Tjörnarp är två exempel. Cecilia Ward driver Landet oss, där man kan köpa en del av skörden genom grönsaksprenumerationer eller i butiken på gården ett par kilometer från folkhögskolan.
När min mamma blev sjuk i cancer kände jag att en livsförändring behövdes
– Tidigare arbetade jag på en biståndsorganisation. Genom det hade jag funderat mycket kring matsuveränitet. När min mamma blev sjuk i cancer kände jag att en livsförändring behövdes och sade upp mig och sökte till Holma, berättar Cecilia som gick en kurs i stadsodling 2016. Att det skulle mynna ut i ett odlingsföretagande var inget jag trodde då, utan det växte fram via en stadsodling som sedan ledde till gården strax utanför Höör.
Vi står mellan hängmattor i skogsträdgården och Hugo berättar att det ofta är någon form av livskris som får personer att söka sig till Holma.
– Holma har räddat mitt liv, säger Mimmi Lowejko som gick en kurs i resilient entreprenörskap 2016.
När hon började på skolan var hon utbränd och första skoldagen hade hon så mycket ångest att hon knappt kunde stå på benen. När hon slutade upplevde hon att livet fått en ny mening. Tillsammans med sin man startade hon företaget Omväxling och driver Lantkaféet i Tjörnarp. Vägen har varit just omväxlande och under åren har verksamheten, som varit belägen i parets egna hem, fått anpassa sig till både covid och sjukdom i familjen. Mimmi är tacksam för att hon under kursen fick tänka igenom vad som skulle kunna bli företagets fall.
Det här jobbet handlar inte enbart om att odla grönsaker
– Det var inget man ville tänka på då, men sedan hände just det vi pratade om den gången och min man blev sjuk i cancer, berättar hon. Efter fyra års sjukdom gick hennes man bort. Efter en tids uppehåll har hon återigen startat upp, men nu tillsammans med sin lillasyster.
Det är inte bara bland växterna som skolan ser styrkan i mångfald. Åldersspannet kan sträcka sig över 40 till 50 år och deltagarna kommer från olika yrkesbakgrunder. För Cecilia är det viktigt att knyta an till sin bakgrund i biståndsvärlden och globala studier. En del av hennes nuvarande verksamhet är att sprida kunskap.
– Jag vill inte släppa det ideologiska. Det här jobbet handlar inte enbart om att odla grönsaker och blommor, utan också om att vara med och bidra till en värld som är bättre för planeten och människorna.
