– Jag har varit med patienter som har suttit och gråtit på mottagningar. En dam snyftade att hon kunde behöva sälja huset för att ha råd med hörapparat. Det är fruktansvärda saker man har sett.
Agneta Österman Lindquist (bilden), distriktsordförande i Stockholm för Hörselskadades riksförbund, samlar sig och suckar. Hon och andra från HRF får inte sällan hänga med som stöd åt de som ska till hörselmottagningen för första gången – för att hindra att patienter övertygas att spendera pengar de inte har.
Under de senaste åren har det nämligen kommit in flera anmälningar om att privata hörselkliniker avråder från regionens produkter – för att i stället rekommendera mångdubbelt dyrare alternativ.
– Det går inte alltid till så, men en kultur har spridit sig som är väldigt negativ för patientgruppen, säger Agneta Österman Lindquist.
– Medelåldern är hög, så de är i ett underläge redan från början och väldigt lätt utsatta för säljargument. Sådant ska inte finnas i vården, tycker jag.
Medan läkemedelsbranschen sedan 2009 varit så pass reglerad att medicinbolag som Pfizer eller Bayer inte får driva egna apotek, är verkligheten i Region Stockholms hörselvård den motsatta. Här ägs de två största kedjorna – Audika och Audionova – av Demant respektive Sonova, två av de globalt största koncernerna som tillverkar hörapparater. På Demants Sverigeaddress i Sundbyberg hittas branschorganisationen Hörselföretagarna, vars ordförande Klas Johansson grundat klinikkedjan Eartech.
Kan även nämna att en person, en kvinna i hög ålder som haft hörapparat i många år, hört av sig och berättat att Audika i Kista ringt hem och sagt att det var dags att prova ut nya hörapparater, att regionen inte gav bidrag längre och att det nu skulle kosta 26 000 kr.
Agneta Österman Lindquist berättar att vårdvalsmodellen, där privata kliniker jobbar på uppdrag av regionen, kom till Stockholm 2011. Mottagningarna måste tillhandahålla regionens eget utbud av hörapparater, subventionerade modeller som i dag ska kosta maximalt 600 kronor. Men de får också sälja egna apparater vid sidan om.
Tidigare fick hörselmottagningarna även en viss peng från regionen – kallad ”hörselcheck” – för att subventionera en del av den privata försäljningen.
– Det här innebar att man effektivt styrde patienten mot det privata sortimentet. Man tjänade helt enkelt mer på att sälja det, och då få regionpengen plus överskottet från den betalande patienten, säger HRF:s distriktsordförande till Flamman.
– Det blev lönsamt att börja ”prata ned” regionens sortiment.
När Per Kristiansson (bilden), 62, fyllde 60 hamnade han i målgruppen för vad han beskriver som ”väldigt aggressiv” reklam från de största hörselvårdsbolagen. Han besökte sin närmste Audika-mottagning i oktober för att kolla hörseln, och beskriver hur han ”gjorde misstaget” att fråga om att hyra regionens alternativ i stället, efter att han bara blivit erbjuden deras eget utbud på ”mellan sex och trettiofem tusen”.
– Hon svarade avmätt ”jo, det kan du väl göra”, men lät inte intresserad. Jag bad om att få boka en undersökningstid, det blev lite suck, stön och blädder, innan de föreslog en i maj 2026, berättar han för Flamman.
Hade du fått en tid direkt om du betalade 35 000 kronor, tror du?
– Jag har inga bevis, men min känsla var att det är ett slutet system, byggt för att man ska köpa grejer. Hela hon var tydligt avvisande, så fort jag ens knystade om regionens sortiment.
Patient som haft happ via Regionen som återkopplar. Audionomen uppger att hon inte kan göra mer men att han kan köpa privata hörapparater som är bättre. Han får dessa med sig och ringer nu för att få veta om han verkligen inte kan få hjälp via Regionen.
Hösten 2025 fick Audika en skarp tillsägelse av Region Stockholm, som samlat 37 anmälningar från det gångna året. En stor del handlar om att bolaget ”lämnat antingen bristfällig eller direkt vilseledande information [om] kostnader för hörapparater, vem som ska bekosta dessa, vilka alternativ som står till buds och vad som ingår i det regionfinansierade uppdraget”.
”Jag frågar efter landstingets utbud, men audionomen svarar att hon inte arbetar med det utbudet. Jag blir perplex och kommer mig inte för att fråga vidare”, skriver en patient i Farsta, som sedan erbjöds en hörapparat för 24 000 kronor, i sin anmälan.
En annan ”fick besked om att regionens sortiment av hörapparater är dåligt, och rekommenderades köpa senaste Oticonmodellen för 32 000 kronor i stället”. Oticon ägs av Audikas moderbolag Demant. En 84-årig kvinna meddelar regionen att hon fick höra att ”bara en audionom sysslade med regionens hörapparater”, och att ”alla andra” Audika-mottagningar enbart sålde Oticon.
Mahsa Pourheidari (bilden), vd på Audika, menar i ett mejl till Flamman att ”endast ett drygt tiotal” av anmärkningarna direkt rör Audikas verksamhet, och att resten är ”av mer övergripande karaktär, delvis felaktiga eller avser frågor som faller under Regionens eget ansvar”.
”Här finns just nu en hel del frågetecken där vi upplever att vi även får ta ansvar och konsekvenser för beslut som Regionen tagit”, skriver hon.
”En stor del av anmärkningarna handlar om väntetider och informationsutmaningar – områden som vi under hela 2024 upprepade gånger har varnat för, och arbetat intensivt med att förbättra. Vår utmaning har varit att Regionen först godkänt lösningar vi föreslagit, exempelvis kring informationsmaterial på klinikerna, för att senare dra tillbaka sitt godkännande.”
HRF menar att patienters hörselbehov skiljer sig åt, och att resultatet till stor del beror på hur audionomen ställer in och kalibrerar hörapparaten. Agneta Österman Lindquist påminner om att ”det inte bara är själva hörapparaten du betalar tiotusentals kronor för, utan hela vårdinsatsen”, och framhåller att dyrare apparater inte nödvändigtvis innebär bättre kvalitet.
– De här dyra, ”sprillans nya” funktionerna är främst finesser, även om regionen kanske inte har någon vattentät modell som går att koppla trådlöst till flera mobiler samtidigt, säger Agneta till Flamman.
– Din nya telefon har säkert fyra kameralinser och hur många pixlar som helst i skärmen. Men vad av det har du nytta av?
Samtidigt tycks det vara just sådana extrafunktioner som framhålls när Audika försöker sälja sin dyrare utrustning till patienter.
”Får nu veta att det inte finns hörapparater i sortiment som kan kopplas med mobil eller bullerundertrycka. Erbjuds endast köpa för 24–35 000”, skriver en av dem som anmält Audika.
Carl-Johan Schiller (KD) (bilden), oppositionsregionråd, har försvarat Stockholms system som ett som skapat några av landets kortaste hörselvårdsköer. Men han är också bekant med problemen.
– Ingen ska någonsin uppleva att man blir lurad, eller känna sig pressad att köpa en produkt man inte efterfrågar eller behöver. Man ska självklart informeras om de rättigheter man har, säger han till Flamman, och fortsätter:
– Vi behöver stärka kontrollsystemen både i det privata och offentliga. Samtidigt är vi måna om att behålla de betydligt kortare köer vi har haft i Stockholm, jämfört med andra regioner. Hörselproblem är viktiga att få hjälp snabbt med.
Regionen avskaffade 2023 ”hörselchecken”, subventionen på 2 380 kronor för privata modeller som kan kosta många gånger mer. Att 93 procent av utprovningarna av hörapparater leder till köp tyder på att audionomen fått ”både en förskrivande och säljande roll”, skrev regionen i beslutet.
I sista sekund dök en oväntad aktör upp, ivrig att vilja öppna en hörselklinik i ett hörn av sitt nya storpacksvaruhus i ett industriområde i Täby – amerikanska Costco. Hörselvård är en etablerad del av butikskedjan utanför Sverige, och samsas även här under samma tak som apotek, optiker och däckbyte. Likt andra hörselmottagningar får Costcos klinik i Täby ut ersättning från Region Stockholm, och har sammanlagt tagit emot 668 000 kronor sedan 2023.
Vänsterpartiets regionråd Jonas Lindberg (bilden) var en av motståndarna till etableringen. Att amerikanska butikskedjor blir svenska vårdgivare kallar han ”absurt”.
– Men sådant händer när man marknadsutsatt vården. Det är en jättekedja med säte i USA som ska tjäna så mycket pengar de kan, så deras primära uppdrag är inte gentemot Stockholms invånare. Patienterna blir brickor i det spelet, och regionen tycker det är fritt fram, säger han till Flamman, och fortsätter:
Läs mer
– Vi lämnar redan över vår sjukvård till stora koncerner som Aleris, Capio, Kry och Meliva. Ica har sitt samarbete med Apotek Hjärtat. Avregleringar har skapat en situation där personer tvingas springa mellan tio olika apotek som alla säljer läppstift och solkräm, men inget av dem har medicinen de faktiskt behöver och har rätt till.
Agneta Österman Lindquist och HRF tycker sig ha fått mer gehör för kritiken på senare tid.
– Vi har under senaste mandatperioden äntligen fått politikerna att verkligen
förstå hur dåligt det fungerar, säger hon.
Nuförtiden lyssnar inte bara Jonas Lindberg (V), utan även primärvårdsregionrådet Christine Lorne (C), som skjutit till 50 miljoner i hörselvården och delar åsikten att ”Stockholm inte bör ha den sammanblandning mellan regional och privat hörselvård som många patienter vittnar om”.
– Vi har kämpat jättelänge, ofta mot något argument om att ”valfriheten är jätteviktig”. Visst, det är trevligt att få välja modell, säger distriktsordföranden, och fortsätter:
– Men man ska inte hamna i det här grova säljet, och att prata ned vad samhället erbjuder.
Flamman har sökt Audionova, Costco, Hörselföretagarna och regionråd Christine Lorne (C).
