Svenska landsting köper in instrument till sjukvården som tillverkas i Pakistan. I Pakistan förekommer ofta barnarbete och fackliga rättigheter är på många håll obefintliga.
– Vi har följt den här frågan sedan 2007, då vi gjorde en första rapport. Den rapporten visade att man inte ställde några sociala krav över huvud taget. Det förekom barnarbete, usla arbetsförhållanden och inga fackliga rättigheter alls hos leverantörer, säger Théo Jaekel, rapportförfattare på Swedwatch.  
Det ledde till att landstingen började ställa sociala krav i dessa upphandlingar. Nu har Swedwatch valt att göra en uppföljning för att se vilken effekt kraven haft. Det visade sig vara mer än fina ord på papper. Kraven hade lett till konkreta resultat.
– Framför allt märktes det när det gäller barnarbete. Det var förbjudet redan 2007 men ingen kontrollerade att det efterlevdes, nu är det något som motverkas aktivt. Leverantörerna känner att de måste ha koll på det, säger Théo Jaekel.
Dessutom säger många arbetare nu att de har löner över miniminivåerna och att olaglig övertid har blivit ovanligare.
Hur vet ni att det beror på kraven svenska landsting ställer?
– Vi gick till andra verkstäder också och jämförde med de två fabriker som levererar till Sverige. Där verkade tiden ha stått stilla sedan 2007. Det tog oss tio minuter att hitta sjuåringar som jobbade med slipmaskiner. Hälsa och säkerhet var inte ens en fråga. Det är där kraven ställs som det händer något.

Mer arbete behövs

Samtidigt behöver mycket mer hända visar rapporten. Det förekommer till exempel att arbetare sysslar med starka kemikalier med enbart bomullsvantar som skydd. Ibland finns skyddsutrustning på fabriken, men används inte. Fackföreningar finns fortfarande inte. I vissa fall säger arbetare att de inte tycker det behövs då man har en god relation till ledningen. Fackföreningar i Pakistan har utsatts för stark repression.
– Det finns en risk för att arbetare är rädda för att starta fackföreningar.
Théo Jaekel tror också att landstingen i framtiden kan behöva ändra sin upphandlingspolicy. De pakistanska leverantörerna påpekar att priserna har stått stilla sedan 2007 medan kraven från Sverige har gjort att omkostnaderna ökat.
– Man kanske behöver vikta mer i upphandlingar. Att någon som ger ett dyrare pris ändå kan få kontraktet om de kan visa att de respekterar mänskliga rättigheter.

Krav vanligare

Arbetet med sociala krav i landstingens upphandlingar i fattiga länder drogs igång av de stora landstingen. Nu finns en gemensam uppförandekod som antagits av alla landsting.
– Det känns fantastiskt positivt att Swedwatch har gått tillbaka och tittat på hur det har gått. Krav vid upphandling är ett effektivt styrmedel för att uppnå samhälleliga mål, men jag är samtidigt ödmjuk inför att det återstår mycket problem, säger Pauline Göthberg, nationell samordnare för landstingens och regionernas arbete med socialt ansvarstagande i offentlig upphandling.
Landstingen har identifierat riskområden i upphandlingar, där uppföljningar prioriteras. Till dem hör bland annat instrument, textilier och IT.
– I många landsting börjar man ställa krav i alla upphandlingar. Det är svårt att agera om man inte ställt krav från början. Jag tror vi kommer att gå mot att ställa mer krav.
Hur ser det då ut med möjligheterna för landsting att påverka upphandlingar? Sätter reglerna om att anta lägsta budet krokben för etiska upphandlingar?
– Från landstingens håll är det inte så att vi inte är villiga att betala vad det kostar. Men om vi ställer upp en rad krav förväntar vi oss att det pris de offerterar även inkluderar det. Då är det viktigt att leverantören ger oss ett pris som avspeglar kostnaderna.
Pauline Göthberg påpekar även att man arbetar med uppföljningar för att se till att kraven efterföljs.