Partistyrelsen i Vänsterpartiet vill ändra partiskatten så att förtroendevalda får behålla mer av sina arvoden, något som flera distrikt och partiföreningar motsätter sig. ”Politiker ska inte ha fantasisummor i lön”, säger Sara Carlsson Hägglund, distriktsordförande för Vänsterpartiet Göteborg.
Inför Vänsterpartiets kongress har en intern strid seglat upp om partiskatten, där V-ledningen vill ändra hur mycket av förtroendevaldas arvoden som går till partiet. I praktiken innebär deras förslag att heltidsarvoderade skulle få behålla omkring 4 000 kronor mer i månaden jämfört med i dag.
Partistyrelsen motiverar förändringen med att uppdragen måste vara ekonomiskt rimliga. I sitt svar skriver de att ”nivån behöver justeras för att säkerställa rimliga villkor för förtroendevalda”.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Men flera distrikt och partiföreningar säger nej. Vänsterpartiet Göteborg är ett av dem. Distriktet vill behålla nuvarande nivå och skriver att ”partiskatten är en viktig del av partiets identitet”.
– Jag uppfattar att det finns ett starkt stöd bland våra medlemmar för partiskatten. Vi tycker inte att politiker ska ha fantasisummor i lön, utan leva närmare väljarnas verklighet, säger Sara Carlsson Hägglund (bilden), distriktsordförande för Vänsterpartiet Göteborg, och tillägger:
– Den är central för vår trovärdighet.
Hon har själv en bakgrund som fritidspolitiker, och tog under uppdraget emot några tusenlappar i månaden varav hon betalade en dryg femtedel till partiet – en jämförelsevis hög andel. Även för fritidspolitiker vill partidistriktet se en gemensam lägsta nivå nationellt, något man lyfter i en separat motion.
Partistyrelsen säger att uppdragen måste vara ekonomiskt rimliga. Finns det inte en poäng i det?
– Den nuvarande nivån är en hög lön i jämförelse med vad de flesta tjänar. Att sänka skatten nu riskerar att öka avståndet mellan politiker och väljare i ett läge där vi har större klyftor än någonsin, säger hon.
Partiskatten innebär att förtroendevalda i Vänsterpartiet betalar en del av sina arvoden till partiet.
Systemet fungerar i korthet så att den som har ett heltidsarvoderat uppdrag får behålla upp till en viss nivå av sin inkomst. På den del som överstiger denna nivå betalas en stor andel in till partiet.
I dag är gränsen satt så att en heltids-arvoderad får behålla ungefär 37 500 kr kronor i månaden – en nivå flera motioner vill behålla.
Partistyrelsen föreslår att den höjs så att motsvarande nivå blir nästan 42 000 kronor i månaden.
Enligt Uppsaladistriktets förslag skulle politiker få behålla nästan 46 000 kronor efter skatt.
Även Vänsterpartiet Västerbotten och partiföreningen i Malmö hör till dem som motsätter sig förändringen. De lyfter att förslaget både minskar partiets intäkter och höjer ersättningen till förtroendevalda. I en av motionerna står det att ”förslaget innebär en reell sänkning av partiskatten”.
Från Malmöhåll varnas det också för ekonomiska konsekvenser. Där skriver motionärerna att förändringen riskerar att minska partiets intäkter. På nationell nivå tog Vänsterpartiet emot 4,6 miljoner kronor i partiskatt under 2024, som är det senast redovisade året. Sara Carlsson Hägglund håller med.
– Det blir en inte helt oansenlig summa, som i stället skulle kunna gå till att bygga upp organisationen.
Samtidigt finns det motioner som går längre åt andra hållet. Vänsterpartiet Uppsala län vill att förtroendevalda ska få behålla en ännu större del av sina arvoden än vad partistyrelsen föreslår. Artemis Lumarker (bilden), distriktsordförande för Vänsterpartiet i Uppsala, beskriver det som ”rimlig lön för slit, ansvar och arbetsbelastning”.
”Vi menar att den ersättning som heltidspolitiker får ska kompensera dessa för det stora ansvar som de bär, den nivå av offentlighet som personerna utsätter sig för och bristen på rimlig vila i och med personernas ständiga tillgänglighet”, skriver Lumarker i ett mejl till Flamman.
Uppsaladistriktet säger att de inte motsätter sig partiskatten som sådan, och att de fortsatt driver på för sänkta arvoden för alla politiker. Därmed menar Artemis Lumarker att argumentet om partiets ekonomi blir märkligt:
”Om Vänsterpartiets politik skulle få fullt genomslag skulle vi inte ha någon inkomst alls från partiskatten.”
Partiskatten infördes i nuvarande form 2012, då med maximalt 27 500 kronors nettolön för politiker. Nivån har sedan dess justerats upp i takt med inflationen. Samtliga kandidater för partiet skriver på ett kontrakt där de lovar att följa reglerna.
Samtidigt har efterlevnaden inte alltid varit perfekt, och flera medlemmar har undvikit eller fått undantag från skatten – något som stundtals lett till konflikter. Inför den förra kongressen föreslog valberedningen att Lorena Delgado Varas skulle petas från partistyrelsen, motiverat med delvis obetald partiskatt.
Andra vänsterpartister, som den tidigare riksdagsledamoten Linda Snecker, har föreslagit att partiskatten ska sänkas kraftigt.
Flera partimedlemmar som Flamman talat med uppger att partiskatten kommer bli en av de större stridsfrågorna under kongressen i april – tillsammans med förslaget på att partiet ska porta lobbyister från medlemskap, en motion som ledningen yrkat avslag på.
Vänsterpartiets kongress äger rum den 17-19 april i Örebro.
