Vi träffas på en hemlig adress. Från utsidan ser det ut som en vanlig föreningslokal, men en kväll i veckan håller Läkare i världen öppet en vårdmottagning för papperslösa i lokalen.
– Vi har runt 20-30 besökare varje öppettillfälle, säger Lina Gamble, verksamhetsansvarig, men vi vet förstås inte hur många vi inte når.

40 procent söker inte vård på grund av rädsla
Hon är bestämd med vad som behövs för att ge papperslösa i Sverige bättre möjlighet till vård.
– Ändra lagstiftningen! Separera migrationspolitiken från rätten till vård.
Läkare i världen har nyligen gjort en kartläggning över papperslösas möjlighet till vård i elva europeiska länder. I Sverige uppgav drygt 40 procent att de av rädsla för att bli gripen, anmäld, diskriminerad eller nekad vård har låtit bli att söka vård. Det kan jämföras med genomsnittet i studien på 23 procent. Sverige har även, i sällskap med Nederländerna och Storbritannien, en relativt hög andel svarande som uppger att de blivit nekade vård när de väl sökt det. En fjärdedel hade nekats vård vid det senaste sjukdomstillfället. Medeltalet ligger på 14 procent.

Krångligare i Sverige
En anledning kan vara det svenska systemet med personnummer, som gör det svårt för dem utan ett giltigt personnummer. I flera andra länder baseras rätten till vård på andra system, som försäkringsnummer eller hur länge man vistats i landet.
– Det saknas en praxis för hur man ska göra med vårdsökande utan personnummer. Ingen av parterna vet hur man ska gå till väga, säger Lina Gamble.
Lina Gamble berättar om en tung vardag på vårdmottagningen. Papperslösa som söker vård i Sverige måste betala allt själva, även akutsjukvård. Många drar sig i det längsta för att gå till läkare. Vilket både ökar det mänskliga lidandet och gör att vården ofta blir ännu dyrare i slutändan.
– En kvinna vi har kontakt med behöver till exempel en relativt enkel öronoperation, annars riskerar hon att förlora hörseln. Hon går och har ont nu. Jag har svårt att se att det skulle vara något vi inte kan ha råd med.
Enligt svensk lag har inte heller hivpositiva rätt till bromsmediciner. I praktiken brukar dock vårdpersonal se till att de får tillgång till det ändå. Barn till papperslösa har rätt till vård på samma villkor som andra barn i Sverige. Men i praktiken fungerar inte heller det alltid. Det förväntas att föräldrarna ska kunna visa upp bevis på att deras uppehållstillstånd löpt ut. För de som aldrig sökt asyl eller varit i kontakt med svenska myndigheter blir det ett problem.
– Vi får ibland skriva intyg om att familjer verkligen lever i Sverige som papperslösa, säger Lina Gamble.

Myt om vårdturism
Rapporten slår hål på myten om att bättre vård för papperslösa skulle innebära att fler söker sig till Sverige. Endast sex procent av de tillfrågade i studien har uppgett sin hälsa som skäl till att de sökte sig till det aktuella landet.
– Möjligheterna till vård tycks varken göra från eller till. Det är av andra skäl som människor söker sig till Europa, säger Lina Gamble.
Inget tyder heller på att Spanien och Frankrike, som har ett relativt väl utvecklat vårdsystem för människor utan papper, har fler papperslösa i förhållande till ländernas befolkningsmängd.
– Argumentet att vård till papperslösa sänder dubbla budskap håller inte. Vi måste se till att alla inom nationsgränsen har samma rätt till vård.