Miljöminister Andreas Carlgren säger i en intervju i tidningen Fokus att Sverige, vid sidan av Storbritannien, är det land som verkligen har levererat de målsättningar som man har satt upp i denna fråga. I en intervju på Miljödepartementets hemsida understryker han att Sverige ska ha en ledande roll inom klimatarbetet.
– Vi vill att Sverige ska ta ledningen både vad det gäller vad vi gör här hemma och internationellt.
Eva Jernbäcker som arbetar med klimatmål, åtgärder och styrmedel på Naturvårdsverket menar Sverige visserligen ligger bra till i jämförelse med många andra länder men vill ändå inte kalla Sverige ett föregångsland.
– Det är väl lite för starkt, tycker jag. Men i en jämförelse med andra länder ligger vi bra till på flera sätt, säger hon.
De svenska utsläppen av växthusgaser minskade från år 1990 till år 2005 med sju procent.
På Svenska Naturskyddsföreningen menar man att Sverige har gjort vissa bra åtgärder och pekar just på att utsläppen verkligen har minskat. Anders Grönvall, organisationens presschef, nämner införandet av elcertifikat för elproduktionen, handeln med utsläppsrätter, och det faktum att det finns bränsle till miljöbilar att tillgå, som exempel på sådana åtgärder. Men han säger att det är svårt att rent generellt säga att Sverige är ett föregångsland inom klimatpolitiken. Dessutom är de kritiska till den borgerliga regeringens klimatpolitk och menar att Sverige måste göra mer för att verkligen vara en förebild. Statsminister Fredrik Reinfelt har tidigare sagt att mest klimatåtgärder framför allt måste vidtas i andra länder, något som har mött stark kritik.
– Man måste göra hemläxan först för att vara trovärdiga. Sen måste Sverige driva klimatfrågan inom EU, säger Anders Grönvall, presschef på Svenska Naturskyddsföreningen.

”Klimatpolitisk jantelag”
Organisationens generalsekreterare Svante Axelsson riktade den i början av februari i år hård kritik mot regeringens klimatpolitik i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Där skriver han bland annat, med anledning av statsministerns kommentarer om att de största klimatåtgärderna bör ske i andra länder: ”Sverige kan inte lösa klimatproblemet på egen hand […] Men är slutsatsen att det då inte spelar någon roll vad Sverige gör? Nej, det är som föregångsland som vårt klimatarbete framför allt kan påverka internationellt. Reinfeldts betoning på att nio miljoner människor i Sverige eller någon annanstans inte spelar någon roll späder på den klimatpolitiska jantelag där alla väntar på alla.”
Eva Jernbäcker säger att de minskade svenska utsläppen av växthusgaser är något som har pågått under långt tid, redan innan klimatfrågan blev aktuell. Hon ser några viktiga områden som har bidragit till denna minskning av utsläpp.
– Dels handlar det om minskade utsläpp från uppvärmning. Dessa utsläpp har minskat sedan långt tillbaka, ända sedan oljekrisen kan man säga. Vi har ju försökt göra oss av med oljebereoendet. Oljepannor i småhus har fasats ut och sedan inom fjärrvärme har de fossila också bränslena fasats ut. Sen när koldioxidskatter infördes under 90-talet, vilka också har höjts successivt har även det bidragit till minskningen av utsläpp, säger hon.

Ekonomiska styrmedel
Det handlar om energipolitik men också om avfallspolitik, menar Eva Jernbäcker när hon listar viktiga åtgärder i Sverige som har minskat utsläppen. Avfall som blir till biogas och materialåtervinning och andra åtgärder för att hantera avfallet.
Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers, menar att det råder en missuppfattning om vad som krävs för att ta hand om klimatfrågan.
– Det finns en missuppfattning bland många om att det måste till teknologiska genombrott och stora kostnader. Det som behövs är ekonomiska styrmedel så att marknaden kan rätta till obalansen, säger Christian Azar, till tidningen Fokus.
Anders Grönvall på Svenska Naturskyddsföreningen menar att det är svårt att säga vilka de största hindren är för att genomdriva de åtgärder som behövs för att hejda klimatförändringen. Men han säger att man från Svenska Naturskyddsföreningens sida har förväntningar på regeringen.
– I det korta perspektivet väntar vi nu på regeringens vårproposition och hoppas och utgår från att det ska komma en del bra förslag därifrån. Men det vet vi ju inte, tillägger Anders Grönvall.

Fakta – Två ekonomiska styrmedel som används i Sverige:

Handel med utsläppsrätter:
Tanken med utsläppshandel är att minska utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt. Ett ”tak” sätts för den mängd koldioxidutsläpp som blir tillåten från en anläggning eller ett antal anläggningar. Varje anläggning tilldelas en viss mängd utsläppsrätter, som var och en är värd rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Om ett företag släpper ut mer koldioxid än vad det har fått utsläppsrätter för måste företaget köpa ytterliggare rätter från ett annat företag (som har överskott på sådana rätter). Den som släpper ut mindre koldioxid än vad som motsvarar det antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara dessa till senare eller sälja dem till andra företag.

Elcertifikat:
Syftet med elcertifikat är att öka andelen förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biobränlse för produktion av el.Tidigare har anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor fått statliga bidrag. År 2003 infördes ett elcertifikatsystem som bygger på kvotplikt och handel med elcertifikat. Elproducenterna får certifikat för den el som produceras med förnyelsebara energislag och elanvändarna måste köpa ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin årliga elanvändning. För varje år fram till år 2010 ökar kvoten elcertifikat som användarna måste köpa.

Källa: Naturvårdsverkets skrift –
Ekonomiska styrmedel för miljöns skull.