Julian Assange är kanske skyldig till våldtäkt. Men det finns mycket starka skäl för att nu börja ett seriöst arbete för att förhindra att han lämnas ut till USA.
Wikileaks grundare och världsberömda förgrundsfigur Julian Assange besökte, inbjuden av den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, Sverige i augusti 2010. Inom loppet av några dagar låg han med två kvinnor, medlemmar i samma organisation. Enligt uppgifterna från kvinnorna hade Assange struntat i att ha kondom, trots en överenskommelse om det, med den ena och haft sex med den andra när hon sov. Om det är sant räknas det som våldtäkt i Sverige. De två kvinnorna gick till polisen tillsammans och gjorde en gemensam anmälan mot Assange. För den som vill läsa hela sammanhanget finns det, utifrån vittnesmål och förundersökningsmaterial en sammanfattning i Daily Mail 7/12 2010 (dock med andra slutsatser än vi drar), som trovärdiga källor till Flamman också stödjer.
Ur detta händelseförlopp har stora konspirationsteorier vuxit fram, den ena mer löjeväckande än den andra. En har gått ut på att Assange fastnat i en sexfälla, arrangerad av underrättelsetjänster. Det enda faktapåstående som skall stödja detta är att den ena kvinnan träffat kubanska oppositionella på Kuba, trots att inte är speciellt märkligt för en medlem i Broderskapsrörelsen. Det finns inte något som tyder på att hon är utländsk agent. En annan går ut på att den svenska åklagarmyndigheten agerar politiskt, trots att den agerat helt i enlighet med lagen. De två kvinnorna misstänkliggörs för att de från början velat ha sex med Assange och för att de inte gick till polisen direkt, trots att det ofta är precis så det går till i våldtäktsfall. Slutligen har tajmingen tagits till intäkt för konspirationen – det kan väl ändå inte vara en tillfällighet att Assange snärjs just när han genomför världens största avslöjande? Och nej, det är det ju inte – Assange har haft sex med två kvinnor just när Wikileaksavslöjandena var på väg.
Julian Assange själv har bidragit till att med vaga uttalanden blåsa upp konspirationsteorierna. Hans senaste uttalanden, som utmålar Sverige som ett feminismens Saudiarabien och att de två kvinnorna är ute efter hämnd, bekräftar snarare anklagelserna. Assange som av många porträtteras som en kvinnokarl av fantastiska proportioner har förmodligen inte kunnat föreställa sig hur mycket hårdare Sveriges våldtäktslagstiftning är jämfört med många andra länder. Det är alltså möjligt att Assange är skyldig och därför är det viktigt att saken utreds och eventuellt prövas i en svensk domstol. Om Assange är skyldig vore det inte första gången en mäktig man utnyttjat sin position på just det sättet. Men det vore samtidigt tragiskt, eftersom Assange vigt sitt liv åt en av de viktigaste uppgifter som finns, att avslöja fakta från de vidriga krigen i Irak och Afghanistan och det cyniska diplomatspelet mellan stormakter.
Därför borde Sveriges regering – oavsett hur domstolen dömer i våldstäktsfallet – se till att Julian Assange inte utlämnas till USA.
Politiskt är det inte svårt att motivera – Julian Assange har gjort stora insatser för att avslöja missförhållanden, grymheter och lögner. Wikileaks gör samma sak som dissidenter i Kina som avslöjar hur korruption kostar människoliv eller människorättskämpar som rapporterar från kriget i Tjetjenien. Sådant som brukar hyllas i EU och USA när det gäller andra stater. Nobels fredspris har delats ut för mindre.
Men juridiken är en annan sak. Sveriges utlänningslag, som tidigare exempelvis tillåtit asyl för desertörer från Vietnamkriget, har – under trycket av främlingsfientlig opinion – blivit betydligt tuffare. Det är inte bara osannolikt att Assange kan bli politisk flykting i Sverige – endast om han hotas av dödsstraff, tortyr eller omänsklig behandling skulle han kunna anses ha skyddsbehov.
Däremot tycks det vara en mer öppen fråga om Sverige måste lämna ut Assange, enligt de juridiskt sakkunniga Flamman talat med. Grunden för de utlämningsavtal Sverige skrivit med andra länder, däribland USA, är att Sverige är skyldigt att utlämna människor om de anklagas för en gärning som också är brottslig i Sverige. Det troliga är, enligt många, att USA kommer åtala honom för spioneri. Men frågan är då inte om det Wikileaks gjort är olagligt enligt USA:s lagar, utan om det är så i Sverige, ett land som håller både meddelarskydd och tryckfriheten betydligt högre.
I slutändan är det regeringen som efter yttrande från riksåklagare och Högsta Domstolen tar ställning till att utlämna Assange. Frånsett utlämningsavtalet med USA finns två inslag i den svenska Utlämningslagen, som då kan stödja Assange. Det ena är en kommentar i lagen som gör gällande att det aldrig föreligger skyldighet att bifalla en utlämning. Det andra är tolkningen av begreppet politiskt brott, där grunden faktiskt – om det inte rör sig om exempelvis terrorism – inte skall föranleda utlämning. Man kan argumentera för att Wikileaks helt enkelt utgör en ny typ av politiskt brott och att Assange därför inte ska utlämnas.
Man kan vara mycket säker på att USA utnyttjar alla sina omvittnat starka resurser till att pressa regeringen. Det absolut viktigaste för yttrandefrihetens vänner borde vara att sätta press på regeringen från det andra hållet för att han inte skall utlämnas.
Två saker talar för att den svenska regeringen inte bör utlämna Assange: För det första att fullfölja den svenska traditionen av meddelarskydd, yttrande- och pressfrihet. För det andra visa att Sverige – i motsats till vad Wikileaks avslöjat – fortfarande förtjänar att kallas för en självständig stat.
