Under fredagen presenterade Coronakommissionen sitt delbetäknande om Sveriges hantering av pandemin.
Där beskrivs Sveriges agerande som senfärdigt, med otillräckliga skyddsåtgärder för att snabbt begränsa spridningen i landet. Betoningen på frivillighet och personligt ansvar har också fått stå tillbaka för mer ingripande åtgärder. Dessutom har Sveriges decentraliserade smittskydd gjort det oklart vem som bär ansvaret för helheten, enligt rapporten.
Den privata vården har bidragit med personal och vård, men enligt rapportförfattarna finns också skäl att överväga om ”åtminstone de privata vårdgivare som får del av offentliga medel också har en skyldighet att ge offentliga vårdgivare stöd i en nationell kris.”
Den snabba omställning som ändå skedde i början av 2020 har till stor del varit personalens förtjänst, till priset av en extrem belastning både för de anställda och de sjuka.
Arbetsmiljöverket får den kanske hårdaste kritiken. Myndigheten anklagas för att inte ha varit tillräckligt tydliga med bristen på skyddsutrustning, med följden att många arbetare har fått utföra sina uppgifter med risk för egen hälsa. Avsaknaden av stöd och riktlinjer till vårdgivarna för att minska smittrisken kallas i rapporten för ett ”svek mot alla de arbetstagare som i en akut bristsituation var tvungna att utföra vård och omsorg utan adekvat skyddsutrustning och annat stöd för att skydda sig på alternativa sätt.”
– Kommissionen slår fast att män, lågutbildade, låginkomsttagare och drabbats i högre grad än andra. Utrikes födda är också drabbade i högre utsträckning än inrikes födda, säger kommissionens ordförande Mats Melin under Coronakommissionens presskonferens på fredagen.
Vidare tar rapporten upp att yrken inom hälso- och sjukvård, lärare samt buss- och taxiförare har haft förhöjd infektionsrisk. Dock skiljer sig testbenägenheten mellan yrken vilket kan leda till att skillnaderna överdrivs. Samtidigt beklagas i rapporten en ”besvärande brist på data” som gör samhällseffekterna svåra att utvärdera.
– Det kommer att ta lång tid innan pandemins effekter på de svagaste och mest utsatta grupperna kommer att visa sig, säger Mats Melin under presskonferensen.
Kommissionen beskriver det också som ett ”haveri” att byråkratiska samtal om ansvar och finansiering ”bidrog till att någon storskalig provtagning inte kom till stånd förrän den första vågen var över.” Vad gäller frågan om beredskapslager riktar kommissionen hård kritik mot bristen på lager, till och med inom intensivvården. Kommissionens ordförande Mats Melin pekar specifikt ut det “just in time”-system som präglar den offentliga vårdens lager.
Det finns enligt rapporten också indikationer på att pandemin har orsakat ökad stress och oro hos många elever, särskilt i gymnasiet. De dokumenterade resultaten är enligt rapportförfattarna i stort sett oförändrade, däremot tycks inställda nationella prov för gymnasiet ha medfört en generösare betygsättning, och att den generositeten tycks ha varit störst på ”fristående” skolor.
