Den syndikalistiska grenen av arbetarrörelsen, uppstod på många sätt som en antites mot den marxistiska arbetarrörelsen. Med rötter i Frankrike och övriga sydvästra Europa, spreds syndikalismen under 1900-talets första hälft till många industriländer.

I länder som Ryssland och Spanien kvästes den syndikalistiska och anarkistiska rörelsen med våld, i andra länder kunde den aldrig hävda sig mot den reformistiska fackrörelsen. I ursprungslandet Frankrike fusionerade den så småningom med den kommunistiska rörelsen.
Men trots att syndikalismen som massrörelse kan anses ha dött, så har rörelsens idéer på senare år upplevt en renässans. Det finns en liten, men levande, anarkistisk rörelse i många länder. Den är idag visserligen spontanistiskt och saknar teoretisk stringens, men den unga anarkiströrelsen hämtar inspiration ur en på många sätt intressant rörelsehistoria.
Det är därför värt mycket beröm att Federativs förlag nu börjat ge ut somliga av rörelsens klassiska texter, i den fint gestaltade serien ”Federativs klassiker”. Britta Gröndahls antologi En ny värld i våra hjärtan ger en bra överblick över syndikalismens blomstertid i början av 1900-talet och visar den unga rörelsens försök att definiera sig som antites till den marxistiska arbetarrörelsen i såväl teori som praktik.
En särskild pärla i klassikerserien är legendariska Emma Goldmans självbiografi Anarkistiska minnen. Goldman, som var politisk verksam mellan 1880- och 1930-talet, var en internationellt mycket känd portalfigur för den radikala arbetarrörelsen i USA.
År 1919 utvisades hon till Sovjet, där hon mötte bland andra Lenin, Kollontaj och Gorkij. Missa inte hennes berättelser om livet som kvinnoaktivist i USA och senare Sovjet och hennes övertygande kritik mot utvecklingen av den ryska revolutionen.