Nästa år ska Sverige betala drygt 40 miljarder kronor i EU-avgift. Från EU kommer drygt 10 miljarder tillbaka till Sverige i form av stöd och bidrag. Orsaken till att skillnaden är så stor som närmare 30 miljarder kronor sägs vara att en betydande del av pengarna går till utjämning av sociala klyftor. De sociala klyftorna är jämförelsevis små i Sverige, anser EU, som därmed menar att det inte finns samma behov av bidrag här som i andra länder.
Men på senare år har en jätteklyfta skapats här som har sitt upphov i EU-medlemskapet. Jag tänker på de EU-migranter som bor i enorm misär i ulandslika kåkstäder. De politiska framstötar som gjorts av Sverige i EU, om att EU bör använda medel riktade till Rumänien till att ge romerna ett drägligt liv, har inte gett någon effekt.
Vi kan inte åse denna nöd utan att göra något. Kan vi ta av u-landsbiståndet och betala flyktingverksamhet i Sverige, borde det också gå att ta av EU-avgiften till att ge romer ett drägligt liv.
Sverige bör ställa några miljarder från EU-avgiften till förfogande för Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete), som ju på riksdagens och regeringens uppdrag arbetar med att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. I dess uppdrag ingår också att bedriva reformsamarbete i Östeuropa, dit Rumänien räknas.
Sida kan sedan i vanlig ordning samarbeta med olika frivilligorganisationer med att bygga upp projekt kring skol- och yrkesutbildningar, som syftar till självhjälp. På olika sätt bör de romer som tigger i Sverige ges möjlighet att delta och därigenom förbättra livsbetingelserna för sig och sina närmaste.

