Efter 20 års krig lämnar USA i tysthet Afghanistan. Maktvakuumet kan lämna fältet öppet för talibanerna.
Förra fredagen meddelade USA:s försvarsdepartement att de sista amerikanska styrkorna hade lämnat Bagram norr om Kabul, som sedan invasionen 2001 hade utgjort landets huvudsakliga bas i Afghanistan. Därmed har ett stort steg tagits mot att avsluta vad som har kommit att bli det längsta kriget i USA:s historia.
Samtidigt kom uppgifter om att ett dussin områden i norra Afghanistan tagits över av talibangerillan, den fiende som de internationella styrkorna kom för att bekämpa. Från talibankontrollerade områden kommer regelbundet videor som visar hur människor utsätts för offentliga spöstraff, och i storstäder som Kabul äger blodiga terrordåd fortfarande rum med jämna mellanrum.
Jair van der Lijn, som forskar om Afghanistan vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri, menar att denna situation var väntad.
– Tillbakadragandet började redan 2012. Tanken var att när de internationella styrkorna lämnar landet skulle centralregeringen förlora kontrollen över vissa områden, men den skulle behålla kontroll över de viktigaste städerna, säger han till Flamman.
Redan 2013 publicerade Van der Lijn en rapport som skisserar sex olika scenarion för utvecklingen i Afghanistan.
Det första scenariot går ut på att landet präglas av en konflikt mellan det regeringskontrollerade nord och det talibankontrollerade syd, som båda är ungefär lika starka. I ett andra scenario är regeringen relativt stark men ifrågasatt av befolkningen och utmanad av en försvagad talibangerilla. I det tredje scenariot fragmenteras landet då varken regeringen eller talibanerna är starka nog att behålla kontroll.
– Det är ungefär vad som hände i början av 90-talet och det kan ske snabbt igen, säger Van der Lijn.
Det fjärde scenariot är att talibanerna åter griper makten och utropar ett emirat, som i de gjorde i slutet av 90-talet.
– Det är scenariot som flest är rädda för. Men många säger att det inte är troligt för folket har fått nog av talibanerna, säger Van der Lijn.
Ett femte scenario är att någon form av försoning sker efter att alla parter når en överenskommelse. Landet kan också komma att delas mellan ett talibankontrollerat syd och ett regeringskontrollerat nord som dock behåller relativt goda relationer med varandra.
Enligt Van der Lijn är det för tidigt att sia om vilket scenario som är troligast.
– Alla scenarion är möjliga men det troligaste är en kombination av alla, säger han.
En förutsättning för att regeringen ska kunna inleda förhandlingar med talibanerna har varit att dessa tonar ned sin fundamentalistiska islamtolkning. Något som har skett, i alla fall på pappret.
– Deras stöd har sjunkit i befolkningen så de var tvungna att återuppfinna sig själva. Men frågan är om det bara är en fasad, säger Jair van der Lijn.
I fråga om till exempel kvinnors rättigheter menar han att det är troligt att utvecklingen kommer att gå bakåt.
– I fredsförhandlingar med talibanerna kommer regeringen att behöva ge eftergifter, till exempel de rättigheter som kvinnor har åtnjutit de senaste åren.
