– Spotify är inte fair trade. Att man inte vill ge kollektivavtal går hand i hand med hur bolaget drivs i stort. Att gynna andra än ägarna verkar inte vara viktigt för ledningen, säger han till Flamman.

Karin Inde (bilden), förbundsordförande på Musikerförbundet, är inne på en liknande linje.

– Jag förstår bestörtningen hos berörda fack. Vi är välbekanta med Spotifys brist på förhandlingsvilja, och försöker nu gå lagstiftningsvägen för att få ersättningsrätt för musikerna. I stället för att fördela vinsten Spotify gör och dela med sig till musikerna som producerar innehållet, hamnar miljonerna hos ledningen, säger hon till Flamman.

Pontus Blüme (bilden) som forskar om plattformsekonomin vid Stockholms universitet berättar att Spotifys motvilja mot kollektivavtal i hög utsträckning rör frågan om nattarbete. Det finns två vägar för ett företag som vill bedriva nattarbete, det ena handlar om ett undantag från arbetstidslagen och det andra är att komma överens genom kollektivavtal. Trots att nattarbete bedrivits på Spotify i flera år var det först när fackklubben bildades i januari i år som bolaget ansökte om att få göra ett undantag. Arbetsmiljöverket förbjöd då Spotify att bedriva nattarbete, vilket bolaget överklagade till förvaltningsrätten.

– Ett kollektivavtal skulle tvinga företaget att förhandla om övertidsersättning för nattarbete, vilket skulle kunna bli dyrt för företaget, säger Pontus Blüme.

Spotify är inte det enda teknikföretaget där anställda börjat organisera sig. Även på Klarna har anställda bildat en fackklubb och framfört krav på kollektivavtal. Situationen är inte heller unik för Sverige: i USA har anställda på Google lanserat Alphabet Workers Union, och på företag som Amazon och Uber har lagerarbetare och taxichaufförer sedan länge organiserat sig mot företagen de är anställda av.

Att kontorsarbetare på teknikföretagen organiserar sig fackligt har dock varit mindre vanligt. Enligt Pontus Blüme är det den ekonomiska krisen som tydliggjort intressekonflikten mellan parterna, i en bransch där hierarkier på arbetsplatsen tidigare varit mer otydliga.

– Det är nog få av de anställda som ser sig som arbetarklass, men när de ställs mot den krassa verkligheten inser de att de är det, säger Pontus Blüme.

Det ekonomiska läget med höjda räntor som kommit i och med krig, stigande oljepriser och inflation har förändrat situationen för teknikbolagen.

– Under 10-talet flödade pengarna in i de här bolagen och börsvärdet gick spikrakt uppåt, utan att bolagen avkrävdes lönsamhet. Det är lätt för chefen att vara polare och ersätta regler med ”skön stämning” så länge pengarna rullar in, säger Pontus Blüme.

Efter att Unionen ställt sig utanför Spotifys huvudkontor för att visa att de stödjer de anställda svarade bolaget med att välkomna personalen med DJ och ballonger, samt flygblad med info om ”Spotifymodellen”. I flygbladet skriver bolaget att de har respekt för att den svenska modellen passar vissa bolag, men ifrågasätter om den bör appliceras på bolag som Spotify.

– Det är spännande att Spotify menar att de har respekt för den svenska modellen. Den bygger ju på att man kommer överens mellan arbetsgivare och arbetstagare, men när det gäller Spotifymodellen verkar det enbart vara arbetsgivare som har något att säga till om, säger Karin Inde.