I samband med demonstrationen presenterades även 34 förslag på åtgärder mot det dödliga våldet. Förslagen var ett svar på de lika många punkter som den socialdemokratiska regeringen kom med två år tidigare.

– Det var många bra förslag men vi var inte nöjda, säger Fatuma Mohamed.

Hösten 2021 var intensiv. Fatuma Mohamed har själv inte förlorat ett barn, men efter att hon medverkat i ett nyhetsinslag i samband med ett dubbelmord i Tensta sensommaren 2021 hörde SVT-programmet Agenda av sig. Därefter medverkade hon både i Söndagsintervjun i P1 och dokumentären Våra barn dör på SVT. Först försökte hon säga nej till Agenda. ”Jag har döttrar och är inte lika utsatt som många andra” sade hon till nyhetsbyrån Järva (3/9). Men sedan tänkte hon att hon kunde göra nytta.

I arbetet med förslagen och demonstrationen kom personer från flera olika föreningar samman. Järvaskolan öppnade upp sina lokaler för plakatmålning.

Bland föräldrarnas förslag fanns att skolor i socioekonomiskt resurssvaga områden bör få fler lärare och specialpedagoger, att fler billiga hyresrätter ska byggas, samt inrättandet av en haverikommission med uppgift att utreda den sorg har befäst sig i socioekonomiskt resurssvaga områden.

I Sveriges Lärares rapport Döden för den svenska skolan svarar sex av tio lärare att det antingen har skett neddragningar under 2023 eller att neddragningar planeras för 2024. När det gäller hyrorna höjdes de med 4,1 procent 2023 – den högsta förändringen sedan 1994, enligt Statistiska centralbyrån. I den pågående hyresförhandlingen inför 2024 har hyresvärdarna yrkat på rekordhöga höjningar. Till Aftonbladet (13/11) säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Carl-Johan Bergström att de allmännyttiga bostadsbolagen i snitt yrkar på 8,7 procent medan de privata begär 12 procent i hyreshöjning.

Problem med trångboddheten och att inte få plats hemma anger Fatuma Mohamed som en anledning till att unga ansluter sig till kriminella grupper.

En punkt som var särskilt viktig för henne handlar om att erbjuda behandling för människor med trauma. Förslag 23 på föräldrarnas lista handlade om att ge kostnadsfritt psykologiskt stöd efter skjutningar och förslag 25 handlade om att utreda och utvärdera det krisstöd som erbjudits de boende i socioekonomiskt resurssvaga områden.

– Många som bor i de här områdena har komplexa trauman. Många har upplevt krig, men även traumat att komma till ett nytt land som man inte känner. Dessutom har vi hamnat i ett utanförskapsområde som politikerna lämnat vid sidan om. Att se våra unga som är födda i Sverige dö blir ytterligare ett trauma, säger hon.

Fatuma Mohamed tar upp exempel som visar på hur fattigdom gör det svårt att exempelvis lära sig svenska. I Järva finns Svenska för invandrare bara i Rinkeby och Kista.

– Vi behöver lokal SFI, komvux, jobbtorg och arbetsförmedling. För att kunna ta sig till skolan behövs SL-kort och de flesta har inte råd. Folk funderar på vad de ska servera för mat, säger hon.

Samtidigt har saker och ting trots allt förändrats till det bättre i Järva. I dokumentären Våra barn dör säger den dåvarande inrikesministern Mikael Damberg (S) till ett rum fyllt av mammor:

– Det går att vända trenden. Järva har inte lyckats, men Malmö lyckades. Redan år 2022 såg det annorlunda ut.

– Järva är lugnt nu, men problemet har spridit sig till hela Sverige, säger Fatuma Mohamed.

År 2021 sköts åtta personer till döds i Järva. 2022 var det två. Även antalet skjutningar totalt sjönk från 28 till 10 stycken. Enligt polisens preliminära statistik för 2023 ska nio skjutningar utan dödsoffer ha ägt rum.

I Sverige som helhet är bilden en annan. 2021 sköts 45 personer till döds och siffran för 2023 ligger hittills på 48 personer. Detonerade sprängningar har ökat från 79 stycken 2021 till 139 i år, enligt polisen.

Fatuma Mohamed tycker det är svårt att bedöma vad som ligger bakom att Järva blivit lugnare.

– Det finns föräldrar som nattvandrar, medan polisen, socialtjänsten och skolan arbetar på ett annat sätt. Föräldrarna är lite mer vakna. Det går inte att hitta en sak att peka på.

En av de grupper som nattvandrar är Tenstamammorna. Jag möter två av dem på Kvinnokaféet på Tensta konsthall, en plats där kvinnor träffas för att sy, sticka och fika.

– Vi kollar belysningen och vilka unga som är ute, säger Sadia Botan.

Hon berättar att de brukar vara mellan fem och åtta som ses varje lördag och vandrar i området.

– Det har varit rörigt, men vi kämpar varje lördag. När det var mycket mord var vi aktiva både på dagar och kvällar, säger hon.

– När något händer kommer Tenstamammorna dit, säger en annan medlem i gruppen som vill vara anonym.

Hon håller på att klippa till ett klädesplagg, men gör ett avbrott för att berätta om vad föreningen gör.

– Tenstamammorna hjälper alla, inte bara ungdomar. Ibland ses de bara och fikar och har det trevligt.

Hon berättar att de även samarbetar med polis och myndigheter, och att vissa gått kurser för att lära sig mer om brottslighet.

– Dag, kväll och natt, alla är värda att leva i fred och utan rädsla.

Nyligen besökte de Sätra, eftersom det även finns en grupp där som börjat nattvandra. Tenstamamman tycker det är viktigt att mötas och utbyta information.

Tenstamammorna bildades redan 2009, berättar Sadia Botan. Sedan dess har den varit mer eller mindre aktiv i olika perioder. Hon önskar att de fick mer stöd utifrån.

– Vi har jobbat gratis i 15 år. Vi behöver sponsorer, folk som hjälper och lyfter oss.

När något händer kommer Tenstamammorna dit.

Regeringen har gjort satsningar för att komma åt gängbrottsligheten och stärka skolan. Ett exempel är de 80 miljoner kronor kommunerna fått för förebyggande arbete mot att barn och unga hamnar i kriminalitet – en siffra som år 2025 och 2026 ska bli 150 miljoner per år. De satsar även på ”skolsociala team”, ett samarbetsprojekt mellan skola och socialtjänst inriktat på elever i årskurs 4–9, som ska få 575 miljoner kronor under åren 2024–26. Samtidigt efterfrågar bland andra Polisförbundet i en artikel i Aftonbladet (13/10) fler brottsförebyggande insatser och arbete mot utanförskap.

I sitt tal till nationen lyfter statsminister Ulf Kristersson åtgärder mot gängvåldet som att bryta sekretessen mellan polis, socialtjänst och skola, skapa ungdomsfängelser där unga separeras från vuxna kriminella, samt att barn ska språkscreenas och lovskola införas i socialt utsatta områden. Dessutom vill regeringen se ökat samarbete mellan polisen och militären samt införa visitationszoner där personer kan visiteras utan direkt brottsmisstanke.

– Många av förslagen kan inte vända trenden på ett bra sätt, säger Fatuma Mohamed.

Hon säger att det är viktigt att man gör ordentliga konsekvensanalyser av hur förslag påverkar. Ett av föräldrarnas 34 krav var att det skulle göras barnkonsekvensanalyser på samtliga förslag gällande gängkriminalitet och socioekonomiskt resurssvaga områden.

– Vad händer med folks integritet om de blir visiterade inför folk i centrum. Har man ens tänkt på hur den unga individen känner sig inombords, i deras inre landskap, säger hon.

Fatuma upplever att Sverige har blivit ett land som allt mer delas in i vi och dem.

– Jag tror inte att vi hade genomfört demonstrationen i dag. Det är som med barn som har stränga föräldrar, de blir tysta. Det är ett annat Sverige i dag.

Det hårdnande klimatet har fått henne att fundera på att flytta från Sverige. Men samtidigt tycker hon om landet och de möjligheter som öppnas genom exempelvis gratis skola.

– Ena dagen vill jag flytta till Afrika. Nästa dag känner jag att Sverige är bäst, och att jag måste använda min lilla kraft för att bevara det.