De svenska utsläppen av växthusgaser är mätt i koldioxidekvivalenter betydligt högre än de omkring åtta ton som den officiella statistiken anger. Det beror på att konsumtionen av varor importerade till Sverige inte räknas med, utan enbart transporter och produktion inom landet. Internationella resor är inte heller inräknade i grundstatistiken. Nu har Naturvårdsverket kommit med en efterlängtad rapport som försöker skatta de svenska utsläppen av växthusgaser inklusive de som orsakats utomlands. Myndigheten räknar försiktigt och kommer fram till att utsläppen är 25 procent högre, omkring tio ton per person och år. Då är avdrag gjorda för allt som produceras i Sverige och sedan exporteras.
Till dessa tio ton ska sedan läggas utsläpp till följd av avskogning i produktionslandet, främst till följd av köttimport från Brasilien och palmoljeimport från Sydostasien. Även omtankningar av flygplan måste läggas till. Ett flygplan på väg till Thailand med svenska turister måste ju tankas även för att kunna flyga hem med sin last. Räknar man in dessa faktorer hamnar man någonstans runt tolv ton (en för klimatet hållbar nivå ligger någonstans runt ett ton, beroende på hur fort vi kan minska utsläppen).
Den privata konsumtionen står för fyra femtedelar av utsläppen och den offentliga konsumtionen för en femtedel. Naturvårdsverket har också pekat ut de fem viktigaste utsläppskällorna: hur mycket bil vi åker, hur vi värmer bostäderna, hur mycket el vi använder i bostaden, köttkonsumtionen och flygresorna. Verket nämner också att konsumtionen är helt beroende av vilka varor som produceras, att näringslivet till stor del styr produktutbudet. Metoder och förslag för att reglera produktionen ligger utanför rapportförfattarnas uppdrag, men de hinner konstatera att det stora ansvaret för den frågan ligger hos beslutsfattare och politiker.
