Tom, en man i medelåldern från västra Sverige har ont, men har nekats sjukersättning. På så vis liknar hans situation den för en växande grupp svenskar som utförsäkrats de senaste åren.
Anledningen är ovanligare.
Enligt både läkare och psykiatriker är Tom oförmögen att utföra något arbete. Men Tom är inte sjuk. Det har Förvaltningsrätten beslutat. Tom har nämligen haft för mycket kontakt med Försäkringskassan.
– Det känns Kafka-artat, säger han till Flamman.
Det var inte något slitsamt kroppsligt arbete. Det var 2015 och Tom, som var avdelningschef, började få ont i nacken.
– Jag jobbade vid ett skrivbord när det började.
Formellt kallas det cerviobrachialt syndrom. I vardagligt tal kallas det oftast för whiplashskada.
Skadan innebär svåra smärtor, och ingenting talar egentligen för att det någonsin kommer att bli bättre. Däremot kan stress eller belastning – så lite som att borsta tänderna – förvärra smärtan. I värsta fall permanent.
– I dag är att ligga still i ryggläge det enda som funkar, säger Tom.
Till det kommer komplikationerna av ett sådant liv. Flera olika depressions- och ångestdiagnoser finns noggrant dokumenterade i läkarutlåtanden och inlämnade till Försäkringskassan.
Toms läkare såg bara en annan utväg: morfin.
– Jag har ont hela tiden. Jag hade behövt medicin hela tiden, säger Tom.
Så du tackade nej?
– De erbjöd mig att bli narkoman. Det vill jag inte bli.
Ryggläge, alltså.
Toms försök att få sjukersättning började under en period när det blev allt svårare att få just det. Från 2015 till 2020 ökade andelen som fick avslag på sin ansökan från tio till nästan fyrtio procent.
Orsakerna är flitigt omdebatterade: regleringskrav på att sjuktalen ska minska, som på Försäkringskassan omvandlas till ett krav på färre beviljade sjukersättningar. Många vittnar om en byråkrati som är svåröverblickbar för den sökande. Tom fick en ny handläggare fyra gånger på lika många månader.
– Plötsligt får man veta att man har en ny handläggare. Den man hade nyss har slutat. Då måste man ta kontakt och försöka förklara sin situation på nytt. Det är klart att det blir ganska mycket, säger Tom.
Men tre läkare och lika många diagnoser räcker inte. Försäkringskassan anser att det inte är klarlagt i vilken mån Tom kan jobba. Det är ett ganska typiskt beslut.
– Vi har ingen tydlig bild av hans potential. Det kan låta hårt, utifrån vad han säger och vad hans läkare säger, men lagen är väldigt hård. Och lagen är utformad på det sättet att vi inte kan göra någon annan bedömning i det läget, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.
Efter 180 dagar med sjukpenning blev det alltså avslag på Toms ansökan om sjukersättning. Beslutet grundade sig på den formulering som säger att en person inte ska kunna få sjukersättning om hen har möjlighet att ta ett ”normalt fungerande arbete”. Tanken är att den som varit sjuk länge måste vara beredd att ompröva sin tidigare karriär: kanske fungerar inte det tidigare arbetet längre, men det behöver inte betyda att inget arbete fungerar.
Kritiker har dock menat att formuleringen missbrukas. Ett normalt förekommande arbete har i praktiken kunnat innebära ett arbete som skulle kunna finnas – även om det inte gör det i praktiken.
Men Tom var inte nöjd, och överklagade beslutet till Förvaltningsrätten. Även där fick han avslag. Men nu fanns det nya motiveringar med i domen.
Förvaltningsrätten hänvisar i sitt beslut till att det ”inte heller går att bortse…” från att Tom tycks ha visat att han kan arbeta eftersom han ”frekvent har varit i kontakt med flera handläggare från Försäkringskassan med omfattande synpunkter gällande utredningen”.
Tom anser att mängden kontakt eller vilken typ av kontakt man har med en myndighet inte ska kunna påverka dess beslut. Dessutom menar Tom att det i själva verket är hans fru som har skrivit själva mejlen till Försäkringskassan. Att använda en dator försvårar nämligen hans besvär.
– Det känns rättsosäkert, minst sagt. Man kan fråga sig var min yttrandefrihet har tagit vägen när jag inte ens får ha en åsikt om mitt eget ärende.
På Försäkringskassan, som först avslog Toms ansökan, anser man också att förvaltningsrättens dom är märklig.
– Jag har lusläst vårt eget beslut och även det här beslutet från förvaltningsrätten och för det första så är det ju, det kan jag säga, lite märkligt. Att han har haft mycket kontakt med oss kan man ju inte ta som ett tecken på att det skulle finnas någon arbetsförmåga, säger Andreas Pettersson, som också påpekar att några resonemang om hur mycket kontakt Tom har haft med dem inte förekommer i det material som lämnats över från myndigheten till domstolen.
Anders Lidman är rådman på en av Sveriges 12 förvaltningsrätter. Det är han som har satt sin signatur längst ned på domen. Han minns fallet, men slår för säkerhets skull upp det ändå.
– Men nu hoppas jag att du har respekt för att det är över ett år sedan, säger han till Flamman.
Rådmannen Anders Lidman harklar sig.
– Det centrala i det här beslutet är ju att han har något slags förmåga. Det här om hans kontakter, det kan man ju se som en kommentar nästan.
Så ska man inte kunna ha någon kontakt med myndigheten utan att riskera att bli av med sin sjukersättning?
– Nej, det blir ju absurt. Här har det varit kontakter över det normala.
Ska ni på förvaltningsrätten verkligen bedöma vad som är för mycket kontakt?
– Det är klart att man inte ska straffas för det. Jag håller med om att det kanske inte är det vanliga.
Är det så att det här egentligen inte borde ha varit med i domen alls?
Det blir tyst i luren. Sen säger rådmannen Anders Lidman:
– Jag tycker att det ligger i gränslandet.
Han fortsätter:
– Men nu får vi aldrig veta vilken bedömning kammarrätten skulle ha gjort, eftersom de inte meddelat prövningstillstånd där.
Det stämmer. Tom har överklagat även förvaltningsrättens dom, men i nästa instans blev det stopp. De juridiska vägarna framåt tycks därmed uttömda.
– Det känns fullständigt rättslöst, men man kan inte komma vidare. Jag vet inte vad som ska till, säger Tom.
Hur känns det nu när du har fått höra vad rådmannen säger?
– Det spelar ingen roll vad han säger i efterhand. Jag har inte fått någon sjukersättning, och jag har inte fått någon upprättelse alls.
Han suckar.
– Jag får väl börja om och traggla med en ny process, nya läkarutlåtanden. Så får vi se om det blir någon sjukersättning nästa gång.
Om det ens blir någon ny prövning är dock upp till Försäkringskassan.
Tom heter egentligen något annat
