Tiktok måste framstå som en helt sinnessjuk plats för köttbergsgenerationen, vars enda kontakt med appen är vad som står i tidningarna.
”Varnar för Tiktok-trend: Stoppar metall i eluttag”, ”Så lockar virala Tiktok-trenden unga till nätkasinon”, ”Barn sparkar på Kerstins ytterdörr – kan vara Tiktok-trend” prasslar rubrikerna i aftonblaskan.
Alltid när det skrivs om det sociala nätverket är det för att skolor, föräldrar eller poliser är ”oroade” – och tyvärr har inte heller jag några lugnande besked att ge. Det senaste är nämligen att det råder en frenologisk trend på Tiktok.
Kanske har detta romantiska mansideal kommit tillbaka som en reaktion på manosfärens torftiga, råa syn på mannen?
Ja, på riktigt. Säg inte att ni inte blev varnade, när ungarna börjar mäta varandras skallar på skolgården.
Bilden som fått stor spridning visar tre olika ansiktsformer på både män och kvinnor. Den första anses vara ett tecken på en ”praktiskt lagd individ”, den andra en ”förnuftig” och den tredje en ”känslig”. Enligt undertecknad utgör detta ändå en snäppet bättre kategorisering än Thomas Eriksons Omgiven av idioter-färger, och de väcker uppenbarligen entusiasm. ”Den förnuftige mannen ser ut exakt som Charlie Kirk!” skriver någon i ett kommentarsfält. Livligt diskuteras det vilken av typerna man själv tillhör (vissa bifogar till och med en bild av sitt ansikte för bedömning) och vilka typer som fungerar bäst ihop:
”Allt man behöver är en förnuftig kille och en känslig tjej”, tycker en användare.
”BOKSTAVLIGEN!” svarar en annan. ”Vi är solklart bästa paret, men no offense till alla andras arketyper!”
Några verkar inte fatta vad trenden går ut på. En som frågar får en lång utläggning till svar: ”Jag tror trendens ursprung kommer från frenologi, vilket inte är så bra… (gråtemoji)”.
Nåväl, oavsett om det är ”inte så bra” eller ej så har särskilt en av de frenologiska arketyperna fått stor spridning: den känslige unge mannen. Ovanpå 70-talsfilmklipp där den franska skådespelaren och sexikonen Alain Delon röker, kör bil eller ligger guld-brunglänsande på Rivieran, står det saker som:
”När kvinnor gråter bedrar de världen. När en känslig ung man gråter så sörjer änglarna, ty hans tårar är rena och bär inga lögner.”
Det kommer fler visdomsord:
”Tjejer spelar Lana del Rey för estetiken […], men den känslige unge mannen lyssnar annorlunda: han lutar sitt huvud mot hennes sorgfyllda viskningar, låter varje ton spåra frakturerna i hans eget hjärta, de tysta, ömma vrår som ingen annan märker av, där längtan och ensamhet blommar i hemlighet.”
Konsensus i kommentarsfältet är dock att detta troligen inte är skrivet av en ung kille, utan av Chatgpt. Men trots det måste man säga att kombinationen av text, bild och musik skapar något unikt, som så ofta på Tiktok. Särskilt karaktäristiskt är hur ”den gamla världen” agerar rekvisita. Förutom Alain Delon flimrar till exempel Goethes Unge Werther okommenterat förbi, liksom Napoleon, Augustinus och Caspar David Friedrichs målning ”Vandraren över dimhavet”. I en bild får ett Jesuslamm med gloria representera den känslige unge mannen, och vargarna som biter i lammets lemmar har beteckningar som ”ond konsttjej”, ”ond filosofitjej”, ”ond ingenjörs-tjej” (och så vidare).
Idén som nu har återupptäckts är alltså att mannen har en unik förmåga att knyta an till ”det sublima”. Kanske har detta romantiska mansideal kommit tillbaka som en reaktion på manosfärens torftiga, råa syn på mannen? Ut med styrka och stoicism, in med känslokult – även om intressanta likheter är den unge mannens fantasi om att resa sig över massan och synen på kvinnan som distraktion, och i viss mån underlägsen.
Så om vi nu leker med tanken att gråtmännen står redo i kulisserna att byta ut Andrew Tate och gänget (tillåt mig att tveka) – skulle det verkligen vara en uppgradering?
Var och en är fri att bedöma. Men om täckningen var liten för att unga män stod i unik, gudomlig kontakt med Bråddjupen förr, är täckningen ännu mindre nu. Kvinnor har inte trängt undan männen från ”de stora känslornas” områden, från konst och annan humaniora – de har själva retirerat. Det är en utveckling som pågått länge. Att några nu lockas tillbaka av en air av utvaldhet kommer inte att ändra på det.
Med det sagt: klippen är bra. Kanske kan de leda till en dominoeffekt i ett och annat förhärdat grabbhjärta? Plötsligt sitter han där på sin kammare och nedtecknar sina djupaste känslor i ett utnött skrivblock med fjäderpenna, och eldar på sin Längtan med dikter av Stagnelius.
På något sätt måste väl mannens självförvållade, känslomässiga omyndighet kunna brytas. Man får gripa efter de halmstrån som finns.
