Protestaktionen hade utlysts av det största oppositionspartiet MDC. Enligt MDC rörde det sig om ”sista striden”.

Med massiva demonstrationer hade oppositionen föresatt sig att tvinga bort presidenten Robert Mugabe från makten. Protestaktionen kvästes dock i sin linda. Ett stort antal oppositionsanhängare, däribland partiledaren Morgan Tsvangirai, greps.
Han är nu anklagad för uppvigling eftersom MDC:s aktion hade förklarats olaglig av myndigheterna. Polis och militär som patrullerade de större städerna under veckan såg till att minsta kravallunge stävjades.
Hundratals människor skall ha blivit misshandlade och obekräftade uppgifter talade om minst två döda.

Aktionen lamslog delvis verksamheten i framför allt de större städerna, men den massupplslutning som oppositionen hoppats på uteblev, något den helt och hållet skyller på regeringens repressiva åtgärder.
Mugabe å sin sida beklagade i sydafrikansk tv att regeringen tvingades sätta in tårgas mot zimbabwiska ungdomar, som han kallade missledda, men sade samtidigt att det var nödvändigt för att upprätthålla ordningen.
Han anklagade också öppet USA och Storbritannien för att ligga bakom oroligheterna i Zimbabwe. Men kritiken mot MDC-aktionen kom också från mer oväntat håll. Paraplyorganisationen NCA, som består av olika medborgarorganisationer med nära förbindelser till MDC, förklarade att taktiken att samtidigt förespråka gatuaktioner som dialog inte gick hand i hand.

Även internationellt tycks stödet för dialog i Zimbabwe öka.
I ett uttalande från toppmötet i Evian i Frankrike, där världens åtta mäktigaste stater möttes, uttryckte länderna ”oro” över våldet i Zimbabwe men ställde sig samtidigt bakom de afrikanska försök som görs för att lösa krisen i landet. Dessa försök leds av Sydafrikas president Thabo Mbeki.

FN:s generalsekretare Kofi Annan vädjade i ett uttalande till regeringen Mugabe att visa ”återhållsamhet” mot demonstranterna men uppmanade samtidigt oppositionen att ”lyda lagen”.
Även Sveriges inställning tycks ha förändrats något. Tillsammans med USA:s president George W. Bush och Storbritanniens premiärminister Tony Blair har utrikesminister Anna Lindh varit en av Mugabes hårdaste kritiker och i princip givit honom skulden för oron i landet. I ett uttalande om Zimbabwe i förra veckan slog Anna Lindh emellertid fast att ”alla parter har ett ansvar för att vägen framåt blir fredlig”.