I lördags pressades Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch i Sveriges radio angående det ”finansiella stöd” från en okänd givare som partitoppen Alice Teodorescu Måwe tar emot – en nyhet som Flamman var först med att rapportera om.
Där fick energiministern bland annat frågan om varför partiet inte offentliggör vem Teodorescu Måwe tar emot pengar från.
– Varför skulle vi göra det? svarade hon.
Förra veckan gick även KD:s partisekreterare Anna-Maria Norlin ut med att partiet inte kommer offentliggöra identiteten på den anonyma donator som förser Alice Teodorescu Måwe med ”finansiellt stöd”. I samma inlägg öppnade Norlin också för fler att höra av sig i syfte att donera till Teodorescu Måwe.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, beskriver inlägget som ”mycket märkligt på alla sätt”.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Det är anmärkningsvärt att ett helt parti har den inställningen. I längden borde alla välkomna insyn och transparens, men det kanske är naivt att tro det, säger han till Flamman, och fortsätter:
– Ytterst handlar det om trovärdigheten. Vi ska veta vem som stödjer dem och var de får sina pengar ifrån. Det är inte oviktigt, utan tvärtom mycket viktigt.
Han får medhåll av Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon menar att Kristdemokraternas utlåtande om att upplägget godkänts av EU-parlamentet är otillräckligt.
– Min uppfattning är att alla valda representanter i alla folkförsamlingar ska vara så transparenta som möjligt när det gäller den här typen av redovisning, oavsett vad det står i lagar och regler.
Hon har länge varit kritisk mot möjligheten att donera anonymt till partier, och skrev 2016 en remiss inför att lagen skulle ses över. 2022 kritiserade hon den befintliga lagstiftningen, efter att flera riksdagspartier – däribland Kristdemokraterna – avslöjats i TV4:s Kalla fakta med att öppna för hemliga bidrag via stiftelser.
Hon säger att hon följt även rapporteringen kring Teodorescu Måwes anonyma bidrag:
– Jag hörde Lördagsintervjun med Ebba Busch, och där märkte jag att hon blev upprörd när hon fick frågan om just detta. Det finns två tänkbara förklaringar. Det ena är att det är någonting som man verkligen absolut inte vill att någon ska veta. I så fall är det illa. Och jag tror också de gör sig själva genom en otjänst genom att hålla på så här.
– Det andra är att det trots allt finns något som är hotfullt. Att det finns en hotbild som verkligen skulle förvärras om det blir offentligt, och att den som donerat skulle kunna drabbas. De har en lite märklig strategi kring den här frågan, vilket gör att jag tror att det är en icke-försumbar risk att det finns något som oroar dem.
Hade inte en enkel lösning varit att bara donera till partiet, så hade de kunnat fixa säkerheten utan att det kopplades ihop med donatorn?
– Det hade varit en möjlighet, men då hade man blivit registrerad. Men på ett generellt plan skapar oviljan att berätta naturligtvis misstänksamhet och ett minskat förtroende. Man vet ju inte vem det är som hon försätter sig i ett ekonomiskt beroende av.
Partisekreteraren menar att partiet ”säkerställt att ingen intressekonflikt föreligger”, något som skett via ”egna rutiner”. Vad tycker du om deras förklaring?
– Det är den här bakvända tron att man ska skapa förtroende bara genom att säga att man har hanterat det. Det här ökar ju snarare misstänksamheten. Varför kan man inte vara öppen om det?
Samtidigt som både partiledaren Ebba Busch och partisekreterare Liza-Maria Norlin menar att upplägget är godkänt av EU-parlamentet så lyder parlamentarikerna även under svensk lagstiftning. Där måste alla donationer redovisas till Kammarkollegiet, och alla med ett värde över ett halvt prisbasbelopp måste redovisas med namn. 2026 motsvarar det 29 600 kronor.
Överstiger det finansiella stödet det värdet så är Marie Demker inte säker på om partiet kan fortsätta hålla donatorns identitet hemlig genom ett undantag:
– Nej, lagar brukar inte vara utformade på det sättet.
Enligt Kammarkollegiet gör man inga stickprover kring om politiker rapporterat in bidrag, utan systemet bygger på tillit. Är dagens system för vekt?
– Mycket i vår förvaltning bygger mycket på just tillit till att man följer lagar och regler. I allmänhet så gör man också det. Det allvarliga är att om inte de flesta försöker att göra rätt dyker förr eller senare frågan upp om vi måste ha en ökad kontroll.
– Det urholkar tillitsprincipen, och kommer i slutändan att slå tillbaka mot en själv.
Flamman söker Kristdemokraterna.
