Den 1 juni blir deltagande i terrororganisation ett nytt brott i Sverige. Den som deltar i en organisation som ägnar sig åt att ”främja, stärka eller understödja terror” straffas med fängelse i upp till fyra år. Det blir även straffbart att finansiera deltagande i en terrorstämplad organisation, att offentligt uppmana och rekrytera till deltagande samt att resa utomlands i avsikt att begå det.
Lagrådet, som granskar och yttrar sig över regeringens lagförslag innan de läggs fram i riksdagen, har varit starkt kritiska mot lagändringen. Kritiken har bland annat handlat om att förslaget inskränker förenings-, yttrande- och tryckfriheten, och att det är otydligt vad som faktiskt kriminaliseras. Enligt justitieministern Gunnar Strömmer kommer lagen inte omfatta sådant som att delta i ett möte eller vifta med en terrorstämplad organisations flagga. Liknande saker kan däremot användas som bevis för att styrka brott mot den nya lagen.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
”Konkreta exempel på vad som blir straffbart är till exempel att ta hand om utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, administrera bostäder, passa barn, anordna aktiviteter, laga mat eller ansvara för transporter”, förklarade Gunnar Strömmer i en debattartikel i Dagens Nyheter den 9 mars.
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander skriver i ett mejl till Flamman att samfundet inte har principiella invändningar mot skarpare terrorlagar, då terrorism är potentiellt systemhotande. Samtidigt menar hon att ”den föreslagna kriminaliseringen är alltför vidsträckt och den riskerar att inskränka grundläggande fri- och rättigheter.”
– I händelse av ett auktoritärt styre skulle terrorlagen kunna användas för att förhindra delaktighet i legitima verksamheter och organisationer på ett sätt som i dag är svårt att fullt ut överblicka.
Enligt förslaget ska deltagandebrottet inte bara omfatta medlemskap, utan även aktiviteter som anses vara ägnade att främja, stärka eller understödja organisationen.
– Ett så vidsträckt tillämpningsområde kan för det första inte anses vara motiverat för att förhindra terroristbrott. För det andra riskerar det att kunna utnyttjas av en auktoritär regim för att hindra fri åsiktsbildning på ett sätt som inte är förenligt med grundläggande demokratiska principer, fortsätter hon.
Utöver Advokatsamfundet har flera människorättsorganisationer varit kritiska mot den nya lagen. I en gemensam debattartikel skrev representanter för Amnesty, Civil Rights Defenders, Forum och Sveriges barn- och ungdomsorgnisationer (LSU) att lagen ”riskerar att försvaga rättssäkerheten, yttrande- och tryckfriheten, samt ge andra stater en påtryckningsmöjlighet mot Sverige.” (SvD, 2/5)
Regeringen menar å sin sida att lagen har varit viktig för att Turkiet ska godkänna Sveriges Natoansökan. Tobias Billström är exempelvis övertygad om att den nya svenska terrorlagstiftningen ”är den sista pusselbiten i den här överenskommelsen som finns mellan Turkiet och Sverige”. (SvD, 29/5)
Advokaten och grundaren av Folkets advokatbyrå, Silas Aliki, menar att den nya lagen är antidemokratisk av flera skäl.
– Det är oklart vad som blir kriminaliserat. Det är inte när man begår faktiska brott. Alla typer av deltagande som främjar eller stödjer organisationer som klassificeras som terrororganisationer kommer att omfattas av lagen, säger Silas Aliki till Flamman.
Enligt Lagrådet hade den nya lagstiftningen, om den hade varit på plats då, kunnat träffa organiseringen till stöd för ANC i Sydafrika och troligen även FNL-rörelsen.
– Därför har många lyft den kurdiska frihetsrörelsen, men det kommer att drabba andra rörelser och personer också. Särskilt dem som har flytt till Sverige från diktaturer eller totalitära regimer och fortsätter stödja motståndsrörelser i ursprungslandet. Kurder som aldrig har haft kontakt med PKK, men är aktiva i en annan organisation, kan bli uppringda av Säpo för att svara på frågor om den nya lagen.
Den nya lagen lades fram av den förra regeringen men fick dras tillbaka eftersom den ansågs strida mot föreningsfriheten. Att lagen ändå blir verklighet tyder enligt Silas Aliki på att lagstiftarna inte har respekt för det demokratiska systemet.
– När man inför en ny strafflagstiftning behöver man fundera över, inte bara hur många som kommer att fällas, utan vilka andra effekter den kommer att få i samhället. I det här fallet blir effekten att människor som är politiskt engagerade tvingas leva i osäkerhet om de kan bli åtalade.
I januari i år hängde en upp- och nedvänd docka föreställande den turkiska presidenten Erdogan utanför Stockholms stadshus. Aktionen som utfördes av Rojavakommittéerna var en protest mot Sveriges Natoansökan, och väckte starka reaktioner både i Sverige och i Turkiet. Den regimvänliga turkiska tidningen Daily Sabah kallade protesten för ”rasistisk propaganda”, och president Erdogan beklagade att ”PKK-demonstrationerna” inte stoppades i Sverige trots hans ”upprepade varningar”.
Rojavakommittéerna är ett nätverk som driver opinion för den kurdiska kampen i Rojava. En talesperson från gruppen, som vi kallar Maz med tanke på den hotfulla situationen, menar att den nya lagen har en tydlig koppling till Sveriges Natoansökan.
– Vi och enskilda kurdiska kulturföreningar har fått konton nedstängda. Rojavakommittéerna arbetar inte med PKK, men jag tror ändå att vi kommer att få det svårare och bli utdefinierade som terrorister. Vi märker redan nu att grupper inte längre vill eller vågar prata med oss, därför vi vill väcka en debatt hur den här lagen kan användas mot alla grupper som vill ha en samhällsförändring.
När Erdogan blev omvald den 28 maj gratulerade premiärminister Ulf Kristersson honom från sitt officiella Twitterkonto, och lade till: ”Vår gemensamma säkerhet är en framtida prioritering.” Två dagar senare krävde Erdogans kommunikationschef Fahrettin Altun att en demonstration i Sverige skulle ställas in. ”Vi hoppas innerligt att den nya antiterrorlagen, som träder i kraft den 1 juni, kommer att implementeras ordentligt. Specifikt måste de svenska myndigheterna förhindra PKK-medlemmar från att demonstrera den 4 juni om de menar allvar med att bemöta Turkiets oro.”
Den demonstration han hänvisar till äger rum i Stockholm och planeras av bland annat Rojavakommittéerna. Det är viktigt att progressiva organisationer står upp för varandra nu så att de inte kan plocka en och en, säger Maz.
– Först ger sig regeringen på de mest kontroversiella grupperna, som kurder, antifascister och klimataktivister. Men vi måste vara modiga och ifrågasätta terrorstämpeln. Syftet med demonstrationen är att utmana lagen och säga att den inte kommer att stoppa vårt politiska arbete för kurdiska rättigheter eller arbetet mot Nato-inträdet. Svensk yttrandefrihet ska inte styras från Ankara.
Som journalisten Joakim Medin har visat i flera reportage i Dagens ETC har Säkerhetspolisen förhört företrädare för bland annat den kurdiska paraplyorganisationen i Sverige, NCDK. Det är en förkortning för Kurdiska demokratiska samhällscentret, som har sammanlagt över 30 lokalföreningar över hela landet. De är kritiska mot den turkiska staten och mot Sveriges eftergiftspolitik mot Turkiet under Natoprocessen.
– NCDK är inte en terrororganisation, men lagen kommer ändå att drabba oss. Vi är föreningar som är öppna för allmänheten och jobbar för kurderna och demokratiska jämlikhetsprojekt. Kurder har betalat den största kostnaden för att bekämpa terrorism, det vill säga kampen mot IS, säger Ridvan Altun från NCDK till Flamman.
Han förklarar vidare att NCDK inte har några åsikter om hur Sverige ska bekämpa terrorbrott, men att de inte accepterar att den svenska regeringen förhandlar med Turkiet på de svenska kurdernas bekostnad.
– Hela världen vet att kurder kämpar för sina självklara rättigheter. Om det är terror så är vi 50 miljoner terrorister. Sverige har tidigare hjälpt kurder och hälsat oss välkomna, men nu har landet bytt linje och ställt sig vid en diktators sida.
Ridvan Altun menar att lagändringen är kollektiv bestraffning och en kränkning av folkrätten.
– Kurder har arbetat för det svenska samhällets bästa i mer än 30 år. Är vi alla terrorister? På 80-talet mördades en av dåtidens få kurdiska vänner, Olof Palme, och vi utpekades som mördare. Efter 35 år vet de nu att kurderna var oskyldiga men vi får inte ens en ursäkt.
Flamman har sökt justitieministern Gunnar Strömmer som via sin pressekreterare avböjer kommentarer eller intervju, samt utrikesminister Tobias Billströms stab som inte har återkommit.
