Efter månader av demonstrationer samlades hundratusentals människor i Belgrad under lördagen. Nu kräver en namninsamling att FN utreder om användandet av ljudvapen mot demonstranterna bröt mot mänskliga rättigheter.
Panik utbryter i Belgrad under lördagskvällen, när ett högt ljud sveper genom demonstrationståget i den serbiska huvudstaden. Demonstranterna, som samlats för att hålla 15 tysta minuter, springer snabbt mot trottoarerna. Vissa äldre deltagare faller omkull i tumultet.
– Det var en helt fredlig protest, säger Savo Manojlovic, aktivist och medlem av Belgrads kommunfullmäktige för organisationen Kreni-Promeni.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
På forumet Reddit liknar aktivister ljudet vid ett flygplan som landar, en byggnad som rasar samman, eller ett motorfordon som närmar sig i hög hastighet. En deltagare berättar att hen hörde ett ”obeskrivbart” ljud, och kände ett tryck från alla sidor. ”Det var som i en dröm, där du bara kan röra dig långsamt”, skriver personen.
Följande dag startas en namninsamling av Kreni-Promeni, som redan samlat över halv miljon underskrifter. Det öppna brevet är riktat till FN och EU, och kräver en oberoende utredning av användandet av ljudkanoner mot manifestationen – såväl som internationella riktlinjer för att förhindra användandet av ljudvapen mot demonstrationer.
– Vårt rättssystem tillåter det inte som ett polisvapen, och de har förnekat att de använde det. Samtidigt firade medlemmar av regeringspartiet i tv, sade att revolutionen avslutats med ett ljudvapen, säger Savo Manojlovic till Flamman.
Manojlovic, som också är jurist inom konstitutionsrätt, beskriver vapnet som terroristiskt, och användandet av det som ett ”olagligt socialt experiment”.
– Enligt serbisk lag är det en terrorhandling, eftersom den riktades mot människors liv och hälsa och syftade till att skapa skräck. Det följer definitionen av terrorism i vår strafflag, säger han, och lägger till:
– Om någon gör så här mot människor i Serbien i dag så kan det också hända i en annan nation.
Helgens massprotester i Belgrad är kulmen på en lång serie manifestationer mot presidenten Aleksandar Vucic och hans regering, som leds av nyliberala SNS.
Protesterna inleddes i november förra året, efter att taket på järnvägsstationen i landets näst största stad Novi Sad rasat in och dödat 15 personer. De har framför allt samlat studenter, men också bönder och fackföreningar, och organiserat långa demonstrationståg mellan städer i Serbien. Under helgen samlades demonstranter från hela landet i huvudstaden.
Demonstranternas främsta krav är total transparens kring utredningen efter olyckan, något som regeringen än så länge vägrat gå med på. Under de gångna månaderna har rörelsen även lagt till krav på att myndighetspersoner som begått våldsamma handlingar mot demonstranter ska utredas för brott. Flera ministrar har avgått, bland annat landets premiärminister Milos Vucevic.
Helgens protest ska ha samlat mellan 100 000 och 300 000 människor. Det högre talet motsvarar fem procent av landets befolkning. Savo Manojlovic säger att namninsamlingen är den största någonsin i Serbien.
– På mindre än en dag dessutom. Vi väntade oss många människor, men inte det här, ärligt talat.
Har ni fått något svar på namninsamlingen från regeringen?
– Nej, egentligen inte, säger han, och lägger till:
– Utom att presidenten gick ut i direktsänd tv och kallade mig för terrorist.
