När Ryssland drog tillbaka sina trupper från Kiev i slutet på mars tappade kriget i Ukraina fart.
Ukraina har varit på defensiven men tvingat Ryssland att betala ett högt pris för varje erövrad kilometer.
Sedan början av augusti har Ukrainska styrkor systematiskt beskjutit ryska ammunitionsdepåer och ledningscentraler längs den södra fronten. I månader har ukrainsk och västerländsk media spekulerat om en nära förestående motoffensiv med mål att befria den av ryssland ockuperade staden Cherson. Staden ligger på norra sidan om floden Dnepr som tillsammans bildar en naturlig försvarslinje för det av Ryssland ockuperade Krim.
Den 29 augusti deklarerade Ukrainas president Zelenskyj att en fullskalig motoffensiv var inledd. Denna är inte endast viktig militärt utan också politiskt: en framgångsrik motoffensiv skulle visa för ukrainarna och väst att Ukraina kan vinna kriget.
Ryssland har förberett sig för motoffensiven bland annat genom att gruppera flera ryska förband till den södra fronten. Samtidigt har Ukraina ökat sin beskjutning och sina angrepp på ryskt luftvärn, broar och flygfält.
Det ukrainska anfallet genomfördes med stridsvagnar och bandvagnar donerade av Polen och Nederländerna. Offensivens operationella mål tycks vara att driva Ryssland över floden Dnepr. Under den första dagen bröt de ukrainska styrkorna Rysslands yttersta försvarslinje. Det ryska försvaret genomförde lokala anfall och förlusterna på båda sidor var höga. Motoffensiven saktades ner och mängden film och bilder som laddades upp av de ukrainska trupperna blev allt färre – ett tecken på attacken inte var någon odelad framgång. En vecka efter att motoffensiven inletts riskerade den att bli ett misslyckande. Då inleddes en ny fas.
Nästan 50 mil nordöst om Chersonfronten anföll Ukraina den 6 september de ryska försvarslinjerna öster om staden Charkiv. Där utgörs de ryska trupperna i huvudsak av sämre rustade nationalgardister medan Ukraina angrep med starkt motiverade förband utrustade med bepansrade stridsfordon. Dessa förband är både beväpnade med och burna av krigsmateriel från europeiska länder. Att döma av filmer från offensiven finns också många internationella frivilliga bland de ukrainska anfallarna. De slog sig snabbt igenom de ryska försvarslinjerna och tycks ha utlöst en oordnad reträtt bland de ryska ockupanterna.
Det blev snabbt uppenbart att de ryska försvararna inte har förberett sig på ett storskaligt anfall. Ukrainska trupper har under veckans som gått brutit sig in allt djupare in på ryskockuperat område och har i skrivande stund nått hela vägen till Kupjansk, en knutpunkt för järnvägen som fyller en viktig logistisk funktion för hela den nordöstra fronten. Ukraina verkar inte ha mött något kvalificerat motstånd och ee ryska trupperna har till synes övergett sina positioner. Avskurna från Kupjansk har Ryssland tvingats överge flera mindre städer och lämnar stora områden för att etablera en ny frontlinje längre österut.
Motoffensiven har på knappa två veckor återerövrat mer mark än Ryssland tagit de tre senaste månaderna. Än vet vi inget om förlusterna, men vi vet att Ryssland inte har råd att förlora fler soldater. De senaste dagarnas händelser är inte nödvändigtvis krigsavgörande men de skickar en tydlig signal: Ukraina har förmågan och viljan att genomföra offensiva operationer.
