Demokratin har både form och innehåll. Det lär vi oss redan i grundskolan. Det räcker inte med formen, demokratiska val, för att ett land ska vara demokratiskt. För om man väljer en regering som sedan förbjuder yttrandefriheten så angrips demokratins innehåll. Då är landet inte längre demokratiskt.

I Ungern och Polen har folken valt högerextrema partier till makten. Därefter har regeringarna attackerat demokratins innehåll.

I Ungern vann högerextrema Fidesz-partiet valet år 2010. Premiärminister Viktor Orbán pekar ut Kina och Ryssland som politiska förebilder. Han säger; ”Eran av liberala demokratier är över”. Orbáns regering har ändrat konstitutionen så att Ungern nu är en stat där maktfördelningen inte längre fungerar. Vid en hearing i EU-parlamentet sa professor Gábor Polyák, från Pécs mediefakultet, att regeringen också underminerat de oppositionella rösterna: ”Vi har viss fri press kvar, men ingen pressfrihet”.

När partiet Fidesz valdes om år 2014 så kritiserade OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) själva valet; ”En rad rättsliga ändringar antogs, valkampanjer påfördes restriktioner, medierapporteringen var partisk och skillnaden mellan regeringspartiet och staten otydliggjordes”.

Den polska regeringen, med högerpartiet Lag och Rättvisa, har egen majoritet i parlamentet sedan år 2015. Regeringen anser att domstolarna varit ”ineffektiva och behöver reformeras”. Därför ska domarna hädanefter i princip utses av regeringen. Det innebär att domstolarna inte längre blir politiskt oberoende. EU:s officiella grundsyn är att rättsstaten och oberoende domstolar är viktiga pelare i ett demokratiskt samhälle. Det måste respekteras av medlemsländerna.

Då satte EU-eliten in all kraft på att knäcka den demokratiskt valda vänsterregeringen

Amnesty International har i en rapport bevisat hur polska myndigheter använder sig av övervakning, trakasserier och åtal för att förhindra demonstrationer.

I bägge länderna bedriver de högerextrema hat-kampanjer mot flyktingar, romer och HBTQ-personer. Kvinnors rättigheter attackeras på flera plan. Kort sagt: Polen och Ungern utmanar EU:s vackra formuleringar om demokrati och alla människors lika värde.

Trots det har EU reagerat väldigt sakta. Särskilt om man jämför EU:s reaktion då grekiska folket sa nej till åtstramningspolitiken i en folkomröstning år 2015. Då satte EU-eliten in all kraft på att knäcka den demokratiskt valda vänsterregeringen, som ville bryta med den marknadsliberala ekonomiska politiken. EU tvingade den grekiska regeringen på knä.

Men enligt principerna om demokratins form och innehåll, ska det vara möjligt att välja en regering som vill föra en annan ekonomisk politik. Hur samhällets resurser ska fördelas, är ju en avgörande demokratisk fråga. Men i EU:s fördrag är marknadsliberalismen grundlag.

Nu lovar EU-kommissionen att om Ungern och Polen inte ändrar sin odemokratiska kurs så kommer de ekonomiska bidragen frysa inne. EU-stödet motsvarar närmare 60 procent av de bägge ländernas offentliga investeringar. En effektiv EU-åtgärd för att försvara demokratin.

Men kommissionen kräver dessutom att om ett land inte följer de ”makro-ekonomiska villkoren” (läs: den marknadsliberala politiken) så stoppas de ekonomiska bidragen. Det vill säga: ”Väljer ni en vänsterregering blir det inget ekonomiskt stöd från EU:s fonder”.

Om EU fullt ut ska försvara demokratins form och innehåll så krävs åtgärder mot Ungern och Polen, men det krävs också ett helt nytt fördrag, som till exempel inte längre grundlagsfäster marknadsliberal ekonomisk politik.

_____________________________________

Prova Flamman gratis!

Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.