– Jag förnekar bestämt att jag är en kändis, säger den ungerska regeringskritikern Márton Gulyás när jag ringer upp honom via Zoom.
Siffrorna på Partizán, den Youtubekanal som Gulyás grundat, säger däremot något annat. Kanalen är Ungerns största, och videorna de lägger ut kan få uppemot 700 000 visningar. En imponerande siffra för ett land med en befolkning något lägre än Sveriges. Den socialistiska prägeln är tydlig, och i Partizáns webbshop säljs böcker av såväl Rosa Luxemburg som den amerikanske marxisten Erik Olin Wright.
Márton Gulyás berättar att det var i och med coronapandemin – där Ungern var ett av Europas värst drabbade länder – som Partizán började växa ordentligt.
– Det var en krissituation där folk ville få information om pandemin, och vi producerade inslag med läkare, beslutsfattare och patienter i andra europeiska länder. Vi gjorde det som annan ungersk media borde ha gjort, men inte gjorde, förklarar Márton Gulyás.
I september hamnade icke-kändisen Gulyás i geopolitikens mitt, efter att en flera år gammal film från svenska Utbildningsradion fått spridning bland regimvänliga medier i Ungern. Med klippet som motivering valde Orbánregeringen att skjuta fram omröstningen om ett svenskt Natointräde, och riktade krav mot svenska politiker att resa till Budapest för att be om ursäkt. I skrivande stund är ansökan ännu inte godkänd.
Den 20 minuter långa filmen producerades som en del av en dokumentärserie om EU riktad mot gymnasieelever. Den ställer frågan om hur unionen hanterar medlemsstater som rör sig bort från demokratiska system. Genom intervjuer med såväl forskare som gymnasieelever tecknar den en kontur av ett alltmer auktoritärt Ungern.
Men det var just Márton Gulyás medverkan som väckte mest känslor i ungerska regeringskretsar. När jag först sökte honom, i samband med att kontroversen blossade upp i september, ville han dock inte medverka i en intervju. Tre månader senare känner han att stormen lagt sig, och att han är redo att prata. Han förklarar sin tidigare position:
– Det här var en kampanj mot mig från regeringens sida. De ville dra in mig och få en reaktion, och jag ville inte spela enligt deras regler, säger Márton Gulyás till Flamman.
Jag tyckte det var viktigt att få höra den svenska regeringens perspektiv. Men vi fick noll tillgång, de vägrade helt att prata med oss.
Han berättar att han inte blev överraskad alls när klippet dök upp i den ungerska debatten. Enligt honom lyftes klippet inte bara fram för att sinka den svenska ansökan till Nato. Även han själv och Partizán stod i skottlinjen.
– Vi hade nyligen avslutat en lyckad insamlingskampanj. De ville dölja våra framgångar för allmänheten genom att stämpla oss som landsförrädare, som talat illa om Ungern i svensk tv, säger Márton Gulyás till Flamman.
Han berättar om det system som blivit räddningen för fria medier i Ungern, där medborgare har möjlighet att skänka en procent av sin inkomstskatt till en valfri icke-statlig organisation. Partizán har uppmanat ungrare som är missnöjda med regeringen att välja dem som mottagare. Under den senaste kampanjen tog kanalen emot nästan 6 miljoner kronor från 21 000 ungerska medborgare.
Trots framgångarna tvekar inte Márton Gulyás att beskriva det ungerska medieklimatet som repressivt. Det handlar däremot inte om förbud mot oberoende media, utan snarare om att den ungerska regeringen på ett systematiskt sätt undviker alla medier som de inte själva kontrollerar via stiftelsen Kesma. Det gör det i praktiken omöjligt att ställa regeringen till svars.
– Viktor Orbán har inte gett en intervju i självständig media på 15 år, säger Márton Gulyás.
Det visade sig dock att Orbán inte var ensam om strategin. När kontroversen kring UR-klippet blossade upp sökte Márton Gulyás och Partizán flera svenska politiker, såväl som deras pressekreterare.
– Jag tyckte det var viktigt att få höra den svenska regeringens perspektiv. Men vi fick noll tillgång, de vägrade helt att prata med oss. De betedde sig likadant som Orbán, säger Márton Gulyás till Flamman, och fortsätter:
– Det stämmer att Ungern har allvarliga antidemokratiska tendenser. Men jag menar att även den svenska demokratin har vissa problem, när de inte besvarar en sådan förfrågan och inte vill prata om problemen med att komma in i Nato.
Att den svenska högerregeringen följer Ungerns exempel ser inte Márton Gulyás som överraskande.
– Ungern var tidiga med att gå över till en konservativ samhällsmodell, men nu ser vi hur andra länder följer efter.
Att den ungerska modellen sprids är inte en slump, utan konsekvensen av ett djupgående internationellt samarbete där högerpartier byggt upp internationella nätverk och institutioner.
– De här människorna har goda förbindelser med varandra. De delar med sig av taktiker och strategier och har stora plattformar för att främja sina idéer. Den internationella vänstern är helt frånvarande från det här politiska landskapet.
Som exempel nämner han hur tjänstemän ur Viktor Orbáns parti Fidesz rest till Polen för att träna upp medlemmar i högerkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa.
Ungern var tidiga med att gå över till en konservativ samhällsmodell, men nu ser vi hur andra länder följer efter.
Till grund för högerns framväxt ligger enligt Márton Gulyás ett misslyckande hos den europeiska vänstern.
– Vänsterpopulismen fungerade inte. I stället var det högerpopulismen som lyckades locka till sig den största uppmärksamheten, och använda de här idéerna för att ta sig till makten. Men vad vänstern ofta missar är att de ledarna och politiska projekten är populära. Människor i det här landet ser säkerhet och empowerment i en ledare som Orbán. Det är ett sorgligt fenomen, men det är sant.
I övergången mellan en vänsterpopulistisk och en högerpopulistisk våg har partier som Fidesz plockat på sig vissa frågor från vänstern. Orbán har försvarat välfärdsstaten, om än i en patriarkal och konservativ version. Och för ett drygt år sedan attackerade Italiens nya, högerextrema premiärminister Giorgia Meloni konsumtionssamhället i sitt första tal efter valet. Även i Sverige har liknande tongångar hörts från Sverigedemokraterna, som utmålat sig själva som folkhemmets försvarare.
Enligt Márton Gulyás är det viktigt att vänstern inte låter högerpopulisterna framställa sig som kritiker till kapitalismen.
– Om de lyckas med det har ni misslyckats att nå systemets kärna. Då finns det bara en lösning: gräv djupare.
Flamman har sökt det svenska Utrikesdepartementet och Ungerns ambassadör Adrien Müller.
