– Lagen borde rivas upp och sedan måste en utredning tillsättas som tar integritetsfrågorna som utgångspunkt, istället för att de klistras på i efterhand, säger Peter Rådberg, miljöpartistisk riksdagsledamot i försvarsutskottet.
Trots kritik om massavlyssning och en stundtals hård debatt i riksdagen klubbades den uppdaterade FRA-lagen i förra veckan. Bakgrunden till ändringarna är en uppgörelse inom allianspartierna för att skärpa integriteten i FRA-lagen. Bland annat ska en ny specialdomstol ska inrättas för att ge tillstånd till all avlyssning.
Luddig lag
Dessutom har regeringen förtydligat när signalspaning får användas. De punkter som satts upp rör bland annat yttre militära hot, grov gränsöverskridande brottslighet, konflikter utomlands med betydelse för internationell säkerhet, samt utveckling av massförstörelsevapen.
Men det finns även ett stycke om att signalspaning får bedrivas för att ”följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet” samt för att ”fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag”.
Exakt vad det innebär är oklart och det är bland annat den skrivelsen som gör FRA-kritiker oroliga.
– Jag har svårt att rösta ja när lagen är så luddig, säger Camilla Lindberg (FP) till Svenska Dagbladet.
Hon valde att lägga ned sin röst. Men allianspartierna slår ifrån sig kritiken.
– Det är en väv av lagar som ska skydda den personliga integriteten, sade Karin Enström (M), enligt tidningen Riksdag och Departement.