Regeringspartiet ANC:s svårighet att leverera välfärd har skapat utmaningar för president Jacob Zuma.
Polisen har svarat med gummikulor och tårgas.
Missnöjets centrum är så kallade townships, kåkstäder. Tusentals människor har gått ut på gatan för att protestera mot att grundläggande service inte erbjuds hushållen i kåkstäderna.
Problemen innefattar brist på el, vatten och sanitet. Andra krav som förts fram den senaste tiden har varit att skapa fler jobb och bättre skolor. På olika håll i landet har det även rapporterats om ockupationer av mark.
Polisen har svarat med att skjuta gummikulor och spruta tårgas under protesterna, medan upprörda folkmassor kastat flaskor och stenar. Upplopp har skett, främst i kåkstäder runt Johannesburg, Västra Kap-provinsen och Mpumalanga.
Över 100 personer har blivit gripna den senaste veckan.
– Vi är trötta på tomma löften. Det enda den här regeringen vill oss är att få våra röster, inget annat. De behandlar oss som apor. Hur kan de skjuta oss medan vi protesterar för att kräva vår rätt?, frågar Eljah Ngobese, boende i kåkstaden Thokoza, i tidningen Citizen.
ANC fördömer handlingarna
Sydafrikanska arbetslösas folkrörelse (SAUPM) har genomfört spektakulära aktioner. 94 medlemmar blev gripna i Durban efter att man gått in i olika livsmedelsbutiker för att sedan äta av varorna utan att betala. Ögonvittnen berättar för tidningen Witness att SAUPM-medlemmarna var arga och tog för sig av maten, samtidigt som de ropade att de inte hade något annat att äta.
– Det här är bara toppen på isberget och jag personligen kan inte stoppa folk för att de är arga, säger SAUPM:s ordförande Nozipho Mteshane till den sydafrikanska tidningen Star.
SAUPM kräver att arbetslösa ska få ett skydd som ger en högre ekonomisk ersättning än i dagsläget.
– Vi har en djup förståelse för allvaret och betydelsen av en bristfällig service för människors liv, men ANC fördömer alla kriminella handlingar som riktas mot invandrare, förstörelse av statlig och privat egendom och stölder, sa ANC:s talesperson Jessie Duarte.
De fattigas president
De stölder som har skett har främst drabbat utländskt ägda affärer. Sydafrika har tidigare haft problem med våld mot utländska invånare i landet. Förra året dödades 62 invandrade, skriver The Guardian, och det tros finnas ett betydande mörkertal. Även om någon ny våg av rasism inte har rapporterats uppges många invandrare känna sig obekväma idag.
Zuma gick i våras till val på att hjälpa de fattigaste och mest utsatta. Men program för en förbättring har varit svåra att genomföra, något som främst beror på att Sydafrikas ekonomiska situation inte varit sämre på 17 år. Då vallöften inte genomförts, och ser ut att vara svåra att förverkliga har protester mot dåliga levnadsförhållanden och arbetsvillkor varit ett vanligt inslag i Sydafrika. Strejker har utlysts av gruvarbetare, läkare, byggnadsarbetare och lärare den sista tiden.
– Zuma har mindre av en smekmånad än sina föregångare, Nelson Mandela och Thabo Mbeki. Människors tålamod håller på att ta slut, säger William Gumede, som författat böcker om ANC, till BBC.
Parallellt med de andra utmaningarna ökar klyftan mellan fattiga och rika. Utmaningarna för ANC och Zuma är därför stora, då problemen inte lösts under de 15 år partiet styrt Sydafrika sedan apartheidtiden.
