Flamman har tagit del ett hemligt utkast som skrevs den 4 februari, det vill säga bara två veckor innan vänsterpartiets kongress.
Det två och en halv sidor långa dokumentet kommer från den innersta kretsen bakom uppropet VägVal Vänster och går under rubriken ”Plan B”. Här finns, uppradat i punktform, ett upplägg för hur VägVal Vänster ska agera både under och efter vänsterpartiets kongress.
En punkt heter ”VVV efter kongressen”. Här tar man upp att man ska fastställa plats och tid för ett diskussionsmöte. ”Finns vi kvar som VVV-grupp?, frågan gäller oavsett hur det går på kongressen. Om vi nått ett acceptabelt kongressresultat vad är då linjen för att nå maximalt inflytande. (politik, vu, 84an, riksdagsgruppen, etc). Hur hanterar vi en kongressförlust?”
Samma punkt tar även upp att ”Riksdagsgruppen har en nyckelposition i partiet och dessutom makt över betydande resurser. 12 av riksdagsledamöterna skrev under vvv och ytterligare åtta förklarade sig sympatisera med det politiska innehållet. Riksdagsgruppen tillförs nu mer resurser för rekrytering av nya tjänster. Kanske är det klokt att vänta med rekryteringen tills efter kongressen? Det är också klokt att fundera på att slå samman riksdags- och partikanslierna.”
Punkten ”VVV vid kongressförlust” presenterar olika strategier ”för utveckling av en modern vänster i början av ett nytt sekel”. Där finns tre punkter:
1. Överleva och stärka vår ställning inom ramarna för vänsterpartiet. Hur? Vilka former? Försöka vinna förmåga i ’partikroppen’ genom att intensifiera och prioritera jobbet i distrikt och partiorganisationer med syftet att vinna majoritet på alla nivåer i partiet.
2. Eller? Hitta en form som påminner om den tidigare finska situationen, dvs ’två partier’ i ett parti. Förutsätter i någon mening att VVV går i riktning mot att utvecklas till ett nationellt nätverk organiserat i tydligt strukturerade former. Syftet är fortfarande att stärka vårt politiska och ideologiska inflytande i vänsterpartiet. (Förutsätter, i vart fall i någon mening, att den valda partiledningen accepterar en sådan situation)
3. Ägna livet åt andra väsentliga ting.”
Nästa punkt kallas för ”VVV alldeles oavsett alternativ vid kongressförlust”.
Här skriver man: ”VVV har avgörande inflytande i några av partidistrikten. Särskilt tydligt är det i Västsverige där också representantskapet för de fyra distrikten i Västra Götaland kan spela en viktig roll. Även Värmland och Västmanland, och kanske till och med Blekinge, bör vara starka fästen för VVV. Mot den bakgrunden bör det bara möjligt att t.ex. bjuda in till konferenser med den övergripande och samlade inriktningen ’Strategi för utveckling av en modern vänster i början av ett nytt sekel’.”
En annan del i det fortsatta arbetet för VägVal Vänster är att bilda en tanke-smedja. Olika förslag radas upp. ”Kan kanske Veckobladet med säte i Lund vara en grund som kan utvecklas till något som kan fungera över hela landet?”
Första punkten, ”Taktik under kongressen”, tar bland annat upp vilka frågor som ska prioriteras och vilka som ska undvikas, för att vinna stöd. ”Det finns onekligen känsliga frågor som tex överstatlighet och prioriteringar inom sjukvården. Kanske även kring feminismen”, står det skrivet.
Det visar sig också att personen eller personerna bakom dokumentet planerat vilka som ska uttala sig och vad som ska sägas till media efter Ulla Hoffmanns kongresstal och Lars Ohlys ”valdsegertal”.
Sista punkten ”Handlingsinriktade VVV-are” behandlar dem som sympatiserar med uppropet Väg Val Vänster. Bland annat står det att ”Man vill åstadkomma något verkligt och kan aldrig acceptera att vi konserverar rollen som å ena sidan ensidiga propagandister och å andra sidan som recensenter av andras praktiska politik. Mot den bakgrunden är det otillräckligt att VVV endast blir en idépolitik grupp som bara sysslar med seminarier och konferenser. Därför bör vi vara tydliga med att vi vill ha inflytande och makt för att påverka det verkliga samhällslivet”, avslutas dokumentet.
