– Det är lättare än på mycket länge att vara antikrigsaktivist i USA. Femtiosju procent anser att kriget var ett misstag och cirka 50 procent anser att någon typ av tillbakadragande av våra trupper måste ske, säger hon i ett samtal om den amerikanska antikrigsrörelsen.
Antikrigsörelsen i USA är uppdelad på tre nationella rörelser: A.N.S.W.E.R, US troops out now! och United for peace and justice.
Meredith, som är high school-lärarinna till yrket, samarbetar via sin lokala koalition Iraq peace action coalition bra med alla tre. Politiskt står hon dock närmast A.N.S.W.E.R:s linje, som hon menar fokuserar på vad kriget gör med människor i Irak och hur det påverkar Mellanöstern. United for peace and justice fokuserar mer på hur kriget drabbar USA, det vill säga hur mycker det kostar och hur många amerikanska soldater som dödas där. De olika rörelserna har också i viss mån sin bas i olika politiska läger på vänsterkanten.
Missnöje bland trupperna
– Folk vet inte ens varför vi invaderade Irak. När jag är ute i skolor och pratar om kriget brukar jag fråga om eleverna vet och får olika svar jämt. Allt från för oljans skull till för demokratins skull, säger Meredith.
Hon berättar att livet som antikrigsaktivist ändå inte alltid är helt lätt. Trots att Minneapolis har en historia av att vara en, med USA-mått mätt, mycket liberal delstat har skolan hon arbetar på flera gånger drabbats av påtryckningar för att hon ska förlora sitt jobb på grund av sina åsikter. Än så länge arbetar hon dock kvar.
– Till och med inom trupperna finns ett utbrett missnöje. Flera officerare som varit på för höga positioner för att ställas inför krigsrätt för sin kritik har i stället omedelbart fri-ställts med goda referenser, så kallade honourable discharge, berättar Meredith.
USA åker på stryk
– Om de inte ljugit så mycket för soldaterna som rekryteras skulle ingen vilja åka till Irak. Vissa soldater säger till och med att de lovats slippa Iraktjänst men bara månader efter sin rekrytering ändå skickats dit, säger Meredith, som menar att kriget håller på att gå åt skogen för USA-trupperna.
– Jag tror att USA håller på att åka på stryk i Irak och det är jag mycket glad för, säger hon och räknar upp tre tecken.
För det första var förra månaden den första när armén inte lyckades fylla sina rekryteriongskvoter – folk blir allt mindre benägna att riskera livet för kriget.
För det andra förlorar kriget mycket snabbt popularitet i andra muslimska länder genom skandaler om tortyr och koranskändning. För det tredje misslyckas USA helt i sina strävanden att isolera andra länder de inte gillar, som till exempel Venezuela, Iran och Syrien. Senast på FN:s konferens om icke-spridningsavtalet för kärnvapen fick Washington ta bort Condoleezza Rice, eftersom hennes iver att isolera Iran skapade sympatier för landet i för många läger.
Vad gäller frågan om det irakiska motståndet, som diskuterats så hett i den svenska antikrigsrörelsen, säger hon att formerna för motståndet ”kan irakierna själva bestämma om”.
– Vi som amerikaner kan inte ta avstånd från motståndsrörelsen. Vårt huvudfokus är att alla USA-trupper ska lämna landet nu. Bara för att USA tillsätter en marionettregim ändras inte det. Det är också viktigt att inte låta George W Bush bestämma vem som ska betraktas som terrorist.
Nästa utmaning
Den 24 september i år kommer USA:s antikrigsrörelses nästa stora utmaning. Då anordnas en nationell demonstration i Washington som Meredtih hoppas ska bli enorm.
– Vi känner i alla fall stort gensvar från ungdomar som aldrig tidigare har kunnat tänka sig att demonstrera. De kan nu tänka sig att sitta tolv timmar i en buss för att få säga sin mening.