NEW YORK Samtidigt som både diplomater och oberoende analytiker oroar sig för att upprustning ska bli omvärldens svar på Pyongyangs kärnvapenäventyr, hörs allt fler röster som säger att det är dags för de nationer som har kärnvapen att ta sin skyldighet att sträva efter avväpning på allvar.
– Kärnvapennationernas brist på engagemang i avväpningsfrågan undergräver deras moraliska auktoritet.
Det sade Hans Blix, tidigare chef för FN:s kärnvapeninspektion, på ett diplomatmöte i New York på måndagen.
Blix menade att ett stort antal länder som inte har kärnvapen känner sig ”extremt frustrerade” och i vissa fall till och med lurade, eftersom kärnvapennationerna inte har gjort något för att avrusta sina egna massförstörelsevapen.
Ingen vilja
De fem kärnvapenländerna – USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina, vilka alla som permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd kan blockera internationella beslut genom att använda sin vetorätt – har i sin ägo sammanlagt tusentals kärnvapen. Dessa stater är enligt ickespridningsavtalet, NPT, skyldiga att ta initiativ till att nedrusta sina vapenarsenaler, men hittills har de inte visat några tecken på att vilja ta sådana steg.
År 2000 uppmanade delegater från NPT:s granskningskonferens USA och andra kärnvapenmakter att eliminera sina arsenaler, ratificera CTBT-fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och ta fram en samling praktiska avväpningsreformer.
Regeringarna lovade att göra så, men har fortfarande inte följt upp sina löften med handling.
I förra veckan ifrågasatte medlemmar i FN:s generalförsamling det ensidiga fokuset på Nordkorea och menade att Pyongyangs prover underströk det ”akuta behovet” för kärnvapenmakterna att sluta upp bakom CTBT-avtalet.
Delegaterna noterade att trots att Washington intagit en tuff hållning i ickespridningsfrågan har den amerikanska administrationen inte ratificerat CTBT-avtalet. USA har ålagt Nordkorea ett ensidigt provstopp, men vägrar att förhandla om att avbryta sin hantering av klyvbara material som man kan använda för att utveckla kärnvapen.
Rätt om hot
Både analytiker och diplomater har därför börjat se Washingtons hållning i kärnvapenfrågan som en av orsakerna till Nordkoreas kärnvapenprover.
– Nordkoreanerna har rätt när de säger att de står inför ett kärnvapenhot, säger John Burroughs, chef för New York-baserade Lawyers’ Committee on Nuclear Policy
Burroughs kritiserar Pyongyangs beslut att prova kärnvapen, men tillägger att ”ingen borde förvånas” över att få höra att det är en reaktion på Bushs kärnvapenpolitik.
Enligt Bushs politik är det berättigat att använda kärnvapen i det hans administration kallar ”förebyggande krig”. USA hade kärnvapen i Sydkorea i 43 år innan man år 1991 beslutade att dra tillbaka dem, enligt Federation of American Scientists, en Washingtonbaserad organisation som bevakar kärnvapenfrågor. I förra veckan sa en nordkoreansk diplomat vid ett möte att USA:s och andra kärnvapenmakters svar på hans lands kärnvapenprover visar på en ”gangsteraktig logik, som säger att det bara är stora och mäktiga länder som får ha vapen som de kan hota och attackera små länder med.” Iran har hårdnackat försvarat sitt kärnvapenprogram, som de menar är skapat för att upprätthålla freden – vilket också USA hävdar är orsaken till att man har kärnvapen – och pekat på att USA och de andra fyra medlemmarna i säkerhetsrådet har låtit bli att nedrusta, vilket Iran ser som en handling som tyder på ”hyckleri och dubbelmoral”. Blix tycks ha förståelse för den koreanska och iranska vreden mot de etablerade medlemmarna i kärnvapenklubben.
– Om de större kärnvapenmakterna hade hållit sina löften om nedrustning skulle förhandlingarna med Nordkorea och Iran ha varit mycket lättare, säger Blix.
