Kritiken mot kriget i Irak växer och republikanerna har plågats av en rad skandaler.
I valet ska hela representanthuset och en tredjedel av senaten väljas. Demokraterna har bäst möjlighet att vinna majoriteten i representanthuset. Men i takt med att bekymren har hopats för republikanerna, hoppas allt fler demokrater på att vinna majoriteten även i senaten.
På valdagen hålls också en rad val på delstatsnivå. I 37 delstater hålls även sammanlagt mer än 200 olika folkomröstningar i olika frågor. Folkomröstningarna kan spela roll för utgången av valet på nationell nivå. Genom att få väljarna att rösta om kontroversiella frågor kan olika väljargrupper mobiliseras, något som kan vara avgörande i ett mellanval där valdeltagandet förra gången, 2002, var endast 37 procent. Vid tidigare val har denna strategi utnyttjats av högern som fått religiösa högerväljare att gå och rösta genom att samtidigt anordna folkomröstningar mot äktenskap mellan homosexuella. Denna gång verkar dock demokraterna ha lyckats bättre med strategin. I sex delstater, flera av dem nyckelstater i valet, anordnas folkomröstningar om höjd minimilön.
****
En socialist i USA
– Är ni redo för förändring? Det är kallt och regnar i Vermont. Ändå har något hundratal personer samlats för valmöte utanför universitetets bokhandel i Burlington, delstatens största stad. De kommer för att lyssna på Bernie Sanders som precis har börjat tala.
– Presidenten vilseledde amerikanerna in i Irakkriget. Den här regeringen bedriver den sämsta miljöpolitik som någon amerikansk administration någonsin har gjort. Den ger miljarder till de rikaste samtidigt som sju miljoner fler amerikaner idag saknar sjukförsäkring än när regeringen tillträdde. Bush bedriver en absurd och reaktionär politik.
Bernie Sanders sparar inte på krutet när han talar. Här bland studenterna vid Vermonts universitet är han på hemmaplan, folk jublar och applåderar.
– Vi slåss för grundläggande förändringar. Vi ska stoppa miljöförstöringen och bli dem som minskar utsläppen av växthusgaser och hejdar klimatförändringarna. Vi ska se till att de amerikanska trupperna kommer hem från Irak. Vi vill ha hälsovård och sjukförsäkring för alla. Folket i det här landet är mycket bättre än makthavarna i Washington. Det här är ert land, ni kan förändra det.
Allt fler stannar och lyssnar, och de flesta verkar känna igen talaren. Vermont är en liten delstat, bara 600 000 invånare. Här känner folk till Bernie Sanders. Han har varit framgångsrik borgmästare i Burlington. Han har blivit invald i representanthuset för Vermont åtta gånger och siktar på den amerikanska politikens verkliga finrum, senaten.
– Den här regeringen har gett skattelättnader till miljardärer samtidigt som alltfler amerikaner inte har råd att låta sina barn gå på college. Alla som vill studera måste få möjlighet att göra det utan att dra på sig helt orimliga skulder. Därför måste vi få bort den här korrupta och reaktionära administrationen. Vi måste återfå hoppet. Den här regeringen har förstört vårt rykte i omvärlden. Det kan vi ändra, vi vill ha ett USA som respekteras i andra länder, inte ett land som avskys.
Studenterna lyssnar uppmärksamt. Var och varannan student har på sig Sanders knappar eller klistermärken. Jag ser inte en enda student som bär ett märke för hans republikanske utmanare Rich Tarrant.
Tarrant är en republikansk miljonär som har satsat fem miljoner dollar i sin valkampanj för att slå ut Sanders. Det har varit en smutsig kampanj med många direkta och hårda personangrepp mot Sanders i Tarrants TV-reklam.
– Han har pengarna, vi har folket, fnyser Paul Hortenstine från Sanders kampanjstab.
Bernie Sanders är uttalad socialist. Det är extremt ovanligt i amerikansk politik. Fördomar om socialister är djupt rotade i USA. Trots det har Sanders blivit vald gång på gång av Vermonts invånare. Sanders representerar det lilla Progressiva partiet i Vermont. Det är mycket ovanligt att kandidater som inte är demokrater eller republikaner blir valda på nationell nivå. I representanthuset har han samarbetat med de mest radikala av de demokratiska ledamöterna.
I kongressen är han en välkänd och respekterad ledamot, känd för sina radikala åsikter. Han är en stenhård kritiker av storföretagen och arbetar för en sjukförsäkring åt alla amerikaner. Han har konsekvent röstat emot Irakkriget och de terrorlagar, som the Patriot act, som inkräktar på medborgerliga rättigheter. Han har deltagit i kampanjer mot storföretag som har försökt skära ner anställdas pensioner. Han är en tydlig kritiker av WTO och NAFTA. Han bedriver en radikal miljöpolitik med klimatfrågorna i centrum.
Vid förra valet vann republikanerna det mandat till senaten som Sanders nu försöker erövra. Vinner Sanders blir det ett av de fåtal viktiga mandat som förloras av republikanerna och som därmed kan tippa majoriteten i senaten. Men i Vermont verkar striden närmast avgjord, alla opinionsmätningar ger Sanders en stabil ledning i opinionen. Många av dem jag pratar med verkar mest upprörda över Tarrants smutsiga kampanj.
– Så brukar vi inte diskutera i Vermont, säger en man och ruskar på huvudet.
På Sanders’ kampanjkontor i Burlington strömmar de frivilliga in och ut. Kartonger med foldrar och kampanjtidningar står staplade längs väggarna, dekaler packas i kuvert, i ett rum monteras små skyltar som ska sättas i folks trädgårdar. Kampanjen bygger till största delen på insatser av frivilliga. I aktivitetens centrum sitter Mary-Jo Blondin och svarar i telefon och koordinerar arbetet.
– För mig är det här valet en folkomröstning om Irakkriget och president Bush. Jag tror att den frågan dominerar sinnet hos de flesta amerikaner. Jag var emot Irakkriget från början, det var Sanders också. Vi måste få till en förändring i Washington. Det måste bli slut på Irakkriget, vi måste få en sjukförsäkring och sjukvård för alla.
Mary-Jo är en allvarlig kvinna som funderar en stund innan hon svarar på frågorna.
– Det här är verkligen en viktig kampanj, jag känner så starkt att vi inte har råd med en period till då republikanerna styr i kongressen, därför arbetar jag för Sanders.
Hur är det då med att Sanders kallar sig socialist. Skrämmer inte det bort väljarna, används det inte emot Sanders i kampanjen?
Mary-Jo Blondin verkar inte speciellt bekymrad över frågan.
– Någon gång kanske det har använts emot honom. Men Bernie har varit med länge, vi vet vad han har gjort för Vermont. Folk känner Bernie.
****
Abortfrågan stor strid i delstat
”It just goes too far” Det går bara för långt. Så slutar ett av de reklaminslag på tv som uppmanar väljarna i South Dakota att rösta nej till delstatens nya abortlag. Den nya lagen är den mest extrema i USA och ses som en test för och en provokation mot den fria aborträtten i hela landet. Enligt lagen totalförbjuds abort, även efter våldtäkt och incest. Inte heller är kvinnans hälsa ett skäl till abort enligt lagen, endast om moderns liv är i direkt fara är abort tillåtet.
Men kanske är lagen för extrem till och med i denna mycket konservativa del av USA. Invånare i delstaten har samlat in namn för att få folkomrösta om att stoppa lagen. Inför folkomröstningen den 7 november förs en intensiv kampanj där kvinnor och läkare går i spetsen för motståndet.
På andra sidan samlas konservativa republikaner och religiösa grupper. Valkampanjen har varit hätsk, lagens anhängare anklagas för lögner, för att ha förstört motståndarnas valmaterial och att de har upprättat falska webbsidor.
I Sioux Falls har ”South Dakotas kampanj för hälsosamma familjer” sitt högkvarter. Härifrån koordineras kampanjen mot abortförbudet.
Lindsay Roitman är taleskvinna för organisationen.
– Nu är vi helt fokuserade på att nå ut till väljarna och uppmärksamma dem på hur extrem den här lagen är. Tack vare en rad modiga invånare här i South Dakota som stod upp mot den extrema högern och samlade in namn så får vi den här folkomröstningen. Nu går vi från dörr till dörr i vår kampanj.
Kampanjen har hårdnat inför valdagen.
– När de som stod bakom lagen förstod hur starkt motståndet var så ändrade de taktik. Först applåderade de totalförbudet mot abort, nu hävdar de att lagen ger undantag för den som har utsatts för incest eller våldtäkt, men det är en ren lögn.
Ett av kampanjens starkaste kort är det kompakta stödet från läkare och sjukvårdspersonal som arbetar med kvinnors hälsa.
– De kommer att få det svårt att arbeta på ett normalt sätt om lagen antas. Jag vet att flera läkare funderar på att lämna South Dakota om lagen antas. Vi skulle också få mycket svårt att rekrytera nya med en sådan extrem lagstiftning. Lagen reglerar sådant som rimligen borde vara ett beslut för kvinnor i samråd med deras läkare.
Roitman bekräftar att folkomröstningen får effekter på de andra val som hålls den 7 november.
– Vi har sett en stor tillströmning av nya kandidater i valet till delstaten. De flesta av de nya kandidaterna är trötta på den majoritet vi har och vill ha något mindre extremt. Många argumenterar för att vi måste byta ut dem som röstade för abortförbudet. Vi kan se en verklig rörelse för att byta majoritet i delstaten, i varenda valdebatt så kommer abortförbudet upp.
Några färska opinionsmätningar har inte gjorts inför omröstningen, men Lindsay är optimistisk.
– Vår magkänsla är att vi vinner. Vi möter så många som upprörs över den här lagen och som tycker att den går alldeles för långt.
Även om folkomröstningen skulle förloras så är frågan inte avgjord.
– Dagen efter det har hänt kommer vi att gå till domstol. Vi anser att den här lagen strider mot de beslut som högsta domstolen tidigare har tagit om abort.
Läs mer på www.sdhealthyfamilies.org
****
Lönefrågan lockar till urnorna
Miljontals amerikaner lever under fattigdomsgränsen trots att de arbetar. Merparten med lägst lön är kvinnor.
Den federala minimilönen har inte höjts på tio år och är på 5,15 dollar i timmen. Den 7 november har turen kommit till invånarna i Arizona, Colorado, Missouri, Montana, Nevada och Ohio att få rösta om minimilönen. Förslagen i de olika delstaterna ligger 1-1,70 över den federala nivån. Förslag om höjd minimilön stöds av en stor majoritet av de amerikanska väljarna. I omröstningar 2004 röstade 68 procent av väljarna för högre minimilöner. Valforskningen visar att folkomröstningar om minimilön får fler väljare med låga inkomster och kort utbildning att gå och rösta.
– Den som lever på minimilön har det verkligen kärvt. Årslönen blir 10 712 dollar. För den inkomsten kan man knappast ha bil, och har man en har man nog inte råd med försäkring. Man måste hyra en mycket billig bostad, har sannolikt inte råd med sjukförsäkring eller att handla ekologisk mat. Lönen räcker inte ens upp till fattigdomsgränsen, säger Doug Mitchell, kampanjsamordnare för Raise Montana, kampanjen för höjd minimilön i Montana.
– En höjning till 6,15 som vi föreslår innebär inte att de här människorna kan köra Mercedes, men de får det betydligt lättare att klara vardagen.
Raise Montana är bred allians av religiösa grupper, kampanjgrupper för låginkomsttagare, fackföreningar och många enskilda. För att tvinga fram folkomröstningen har 240 aktivister samlat in 30 000 signaturer.
– Många av dem som skrev under hade inte registrerat sig som väljare inför valet. När de insåg att de skulle få rösta om minimilönen valde de att registrera sig, säger Mitchell som bekräftar att omröstningen därmed kommer att höja valdeltagandet. I valdebatten ställs ofta frågor om minimilönen. Flera hundra ekonomer har uttalat sig för kravet. Många innehavare av små butiker och företag stöder kampanjen.
– De inser att de pengar som de lägst avlönade får kommer att användas på Main street (huvudgatan) istället för på Wall street (börsgatan i New York), säger Doug Mitchell.
Han berättar att de har ett försprång på omkring 50 procent i opinionsmätningarna där mellan 67 och 73 procent av invånarna i delstaten säger att de ska rösta för förslaget.
