”Migrationsverket anser inte att du visat att du uppfyller de grundläggande kraven på realistiska affärsplaner och avgörande inflytande över verksamheten, och att detta är mer att likställa med en falsk egenanställning.”
Så löd brevet som nyligen damp ned på hallmattan hemma hos taxichauffören Khariq i Järfälla. Nu riskerar han att utvisas – med hänvisning till att han arbetar för apptaxibolagen Uber och Bolt.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Han har bott och kört taxi i Stockholmstrakten i fem år, och tar omkring en tredjedel av sina turer via apptaxibolagen Uber och Bolt. Merparten av sina kunder plockar han upp ”på gatan” med taxameter. I sitt beslut hävdar dock Migrationsverket att merparten av hans inkomster kommer från gigbolagen, ”med hänsyn till summorna”.
– Om du frågar Uber och Bolt just nu kommer de säga att vi inte är deras anställda, utan egenföretagare. Skatteverket och Transportstyrelsen håller med. Det är bara Migrationsverket som inte gör det.
När Khariq fick uppehållstillstånd var det på grunden att han skulle driva eget företag i Sverige – något Migrationsverket plötsligt inte längre håller med om att han gör. De senaste månaderna har likadana brev ramlat in genom brevinkastet hos allt fler av hans kollegor i landet, som i någon utsträckning kör ”gigtaxi” på samma sorts uppehållstillstånd.
Det verkar som att Migrationsverket är på jakt efter just dem som har uppehållstillstånd för att driva eget.
– Jag vet inte om det kommit nya direktiv från regeringen eller vad, men någon har lagt i en ny växel, säger Khariq.
– De borde gå på Uber och Bolt om att ändra sin anställningsmodell, i stället för oss som jobbar för dem. Vi har inte gjort något för att förtjäna det.
Flamman har tagit del av flera snarlikt formulerade brev, skickade från flera olika handläggare till olika mottagare. I ett fall har förarens familjemedlemmar varnats samtidigt.
Bilal, en annan chaufför som drivit eget företag sedan 2021, fick ett likadant besked i mitten av mars. Han visar upp förra årets skattedeklaration för sitt taxiföretag.
– Min försäljning låg på runt en miljon kronor, och vinsten på ungefär en halv. Jag betalade omkring 250 000 i skatt. Året innan såg det ungefär likadant ut, och då sade de inget. Det är först nu i mars det blivit problem.
Nasar Khan (bilden), ordförande i Taxiunionen som organiserar apptaxiförare, skickade häromveckan ut ett pressmeddelande om situationen. När han först blev kontaktad av några förare med liknande historier ville han först inte dra alltför stora växlar på det – tills han plötsligt blev tillagd i en Whatsapp-grupp med 97 förare, bara i Stockholm, som fått samma besked som Khariq.
– Det verkar som att Migrationsverket är på jakt efter just dem som har uppehållstillstånd för att driva eget. Jag är inte konspiratoriskt lagd, men när så många hör av sig samtidigt är det något lurt, konstaterar Nasar Khan.
I brevet Flamman tagit del av skriver Migrationsverket att plattformsföretagen ”i regel valt att undandra sig arbetsgivaransvar, då de endast anser sig förmedla uppdrag till uppdragstagare”. Myndigheten hänvisar inte till något direktiv eller prejudikat för att motivera sin syn på arbetarna som anställda av företagen, utan till pågående diskussioner och lagförslag inom EU om gigarbetares juridiska status.
– Det finns sådana, men inget som har trätt i laga kraft än, och inget bindande man kan hänvisa till i ett beslut. Migrationsverkets tolkning skiljer sig från gällande rättspraxis, menar Tatsiana Turgot (bilden).
Hon är jurist på advokatbyrån De Facto, och har hanterat flera liknande fall där just taxiförare överklagat avslag på sina uppehållstillstånd. Även hon vittnar om samma ökning den senaste tiden som Khariq och Nasar Khan.
– Det är inget nytt egentligen. Men den senaste tiden har jag sett väldigt många avslag på den grunden, med väldigt likartade motiveringar. Som om besluten var skrivna efter någon schablon.
Vad kopplar du det till?
– Förändringar i migrationspolitiken. Speciellt under senaste halvåret.
Anna Bartosiewicz (bilden), rättslig expert på Migrationsverket, säger till Flamman att myndigheten ”har ett ansvar att motverka att de som söker tillstånd utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden”
”Migrationsverkets generella inställning är att gigarbetarna inte bör räknas som egenföretagare, då de inte anses har en såpass självständig kontroll och inflytande över sin egen verksamhet, exempelvis sitt kundunderlag”, skriver hon.
Hon menar att man inte kan uttala sig om andra myndigheters bedömningar i samma ärenden, men att ”infallsvinkeln och övervägandena” är ”annorlunda” när det handlar om uppehållstillstånd.
När Flamman ringer upp Pontus Blüme (bilden), doktorand i ekonomisk historia och medlem i Gigwatch, har han precis bevakat ett liknande ärende där Migrationsverket ”gick emot alla domar” från bland annat Förvaltningsrätten. Där har man i totalt sju fall beslutat att inte erkänna något anställningsförhållande mellan plattformsföretag och dess gigarbetare – men Migrationsverket ”sket i rättsläget”, enligt Pontus Blüme, och ansåg att egenanställningen var falsk.
– Det sjukaste är ju att de har rätt i sak! Hur mycket man än är emot att det används i repressionen av migrantarbetare, utbrister Pontus Blüme.
Jens Öhgren, nordisk presschef på Bolt, skriver att förarna inte betraktas som anställda utan ”använder vår tekniska plattform för att förmedla körningar till sina egna verksamheter”.
”Våra partners har full frihet att själva bestämma när, var och hur de arbetar. Många arbetar deltid och kombinerar taxiyrket med annan sysselsättning. Det finns heller inget krav på exklusivitet”, fortsätter Jens Öhgren.
Han vill inte kommentera Migrationsverkets resonemang, men tycker det är en ”intressant fråga” varför myndigheten specifikt namnger Uber, Bolt och flera liknande aktörer i beskeden.
Transportstyrelsen, som utfärdar taxitrafiktillstånd, gör det till ”den som bedriver trafiken […] inte den som enbart förmedlar transporterna”, alltså till förarens bolag snarare än Bolt. För Skatteverkets del är det relevanta vem som ska betala F-skatt – och där är gigekonomin fortfarande ett klurigt kapitel, berättar Pia Blank Thörnroos (bilden), jurist på myndigheten.
– Vår utgångspunkt när det gäller matbuden som cyklar omkring eller åker scooter, är att ”chefen är appen”. De är anställda och inte självständiga.
Men när det gäller taxibolagen blir frågan snårigare.
– Vi har väl inte riktigt diskuterat det. När det gäller matbuden har vi verkligen jobbat med det och tagit ställning. Jag tycker inte om att inte kunna svara ja eller nej, men det skulle vara fel av mig att säga att exakt samma sak gäller, medger Pia Blank Thörnroos.
Det sjukaste är ju att Migrationsverket har rätt i sak! Hur mycket man än är emot att det används i repressionen av migrantarbetare
– Spontant vill jag säga att en person som har taxitillstånd och en taxi normalt ses som företagare, i skattesammanhang. Skulle det ändras för att man kör för en plattform? Nej. Kanske om plattformen binder upp dig, så du inte kan köra åt någon annan plattform. Att köra åt flera samtidigt talar också för egen näringsverksamhet.
Den enda svenska dom som stödjer Migrationsverkets tolkning är den då kammarrätten förra året dömde att Wolts matbud skulle räknas som anställda – en dom Wolt senare överklagat, och som enligt Pontus Blüme inom kort kommer prövas i högsta förvaltningsrätten.
– Så vi kommer nog få ett prejudikat från högsta instans snart. I vilket fall är det jävligt intressant hur Migrationsverket använder det falska egenföretagandet som ett vapen för att utvisa människor, när det går emot rådande rättsläge.
Khariq påpekar att man nyligen sänkt åldersgränsen för taxilegitimation från 21 till 20 år, och att breven skickas ut samtidigt som branschen uppger att man saknar 7 000 chaufförer, i vad som inte sällan kallas ett ”bristyrke”.
Han sätter just nu sitt hopp till att det går bra i rätten, men känner politiken blåsa i motvind, när förslag efter förslag om att dra in medborgarskap och utvisa fler läggs fram.
– Vi vet att det står på högerregeringens agenda att utvisa invandrare. De gick till val på det, och de måste ha nya siffror till nästa val, menar han.
Både Khariq och Nasar Khan beskriver situationen som en ”jakt på skötsamma”. Att hamna mellan lagens stolar har gjort att Khariq börjat ifrågasätta vitsen med att ”sköta sig” som arbetande invandrare.
– Varför, när folk blir behandlade just så här dåligt? Jag har jobbat mig igenom mitt livs bästa år, och kan bli utvisad som tack. De kastar bort och leker med mänskliga liv, säger Khariq.
Han tillägger, lite mer godmodigt:
– På svenska säger vi ”kämpa på”.
”Khariq” och ”Bilal” heter egentligen något annat, och har velat medverka anonymt med hänvisning till sina pågående processer. Flamman har sökt Uber.