Politism har efter fem förlusttyngda år lagts i vila, om det blir den sista vilan får vi se. Det är nu dags att skriva en kritik. Med kritik menar jag så klart en skärskådning om de grundläggande materiella förutsättningarna för progressiv opinionsbildning snarare än innehållet.

Man kan grovt dela in affärsmodeller för opinionsbildning i fem kategorier:

·      Stor givare med agenda
·      Statliga bidrag
·      Annonser
·      Gåvor från privatpersoner eller stiftelser för projekt
·      Sälja tjänster

Politism var en kombination den första och tredje punkten. Redan från första början hade de en uppförsbacke då modellen de hade byggde på tre stora ägare som finansiärer, tanken var att många skulle producera material (en del skulle få betalt) och sen skulle annonser rätt snart räcka för att täcka kostnaderna. Ingen dålig plan – tyvärr gick det inte vägen eftersom de satt i en rävsax.

För det första viker annonsmarknaden då det är mindre attraktivt att få ögon på material än tidigare. Samtidigt är det svårt att få många människor att engagera sig i ett projekt som inte är ideellt och som har stora ägare som LO och Schibsted. Därför blev det nog svårt att få till den volymen texter som krävs för att få tillräckligt många ögon på annonserna. Då kvarstår egentligen för de stora aktörerna att fortsätta finansiera vilket de gjorde ett tag eller att samla in gåvor från många. Men av samma skäl som det är svårt att engagera människor i ett projekt ägt av stora aktörer är det svårt att få människor att lätta på lädret då donationer bara är en annan form av engagemang.

Politism hade grundläggande strukturella hinder ställda längs vägen och det spelar nästan ingen roll hur hårt de jobbat. Vad kan då vänstern lära av allt detta? Några lärdomar är centrala:
1)    Annonser är inte hållbar finansiering när ”tryckta kronor byts till digitala ören” även om åsikter är billigare att producera än journalistisk.
2)    Du måste bygga en rörelse som uppfattas som just en rörelse för många. Då måste den ge möjlighet till engagemang till fler än de som är mycket engagerade så som en skribent är.
3)    Det är svårt att bygga detta engagemang för något som ägs av ett stort bolag.
4)    Det är bra att ha många givare och pengar är en form av engagemang. Det är lättare att hålla tusentals fans nöjda än till exempel en styrelse i ett fackförbund eller börsbolag.
5)    Lita inte på statliga pengar (jag kommer till detta nedan).

Vänstern måste också hylla strukturomvandlingen som sker och bygga nya anpassade organisationer när andra kremeras, askan är som bekant den bästa jorden.

Samlar inte vänstern in pengar idag? Jodå, vänstern är bra på att samla in pengar till exempelvis flyktingar som behöver någonstans att bo, det senaste hotet mot Kurdistan eller till något projekt i Palestina. Alla vällovliga ändamål men det inget som bygger en struktur som i sig kan dra in pengar för att reproducera verksamheten.

Nu börjar det dock bli ändring på detta. ETC samlade in 5 miljoner för att betala tillbaka presstödet och nu har de fått smak på donationer snarare än lån. Det är framtiden.

Vad bör alla vänsterorganisationer göra? En rad saker:
1)    Sluta tycka det är fult eller jobbigt att be om pengar – särskilt till verksamhetens kärna. Donationer är en form av engagemang och engagemang är fint. Det är fult att inte be om pengar då du vägrar öppna upp för många människors engagemang.
2)    Skapa strategier för att samla in pengar på stor skala – Swish är bra och centralt men autogiro är det bästa för långsiktig verksamhet
3)    Bygga upp publiker som är vana med att de blir tillfrågade om pengar
4)    Äga sin egen infrastruktur är extra viktigt då Facebook endast är till låns och de kan ändra sina algoritmer över en natt

Inget av det ovanstående är enkelt då det måste ingå i organisationens DNA. Det viktiga som vänstern nu kan göra nu är att värna den infrastruktur den har. Om du vill att organisationer som Inte rasist men… ska jäklas med SD – skänk en slant. Vänstern måste också hylla strukturomvandlingen som sker och bygga nya anpassade organisationer när andra kremeras, askan är som bekant den bästa jorden.