2025 års ”globala rikedomsrapport” publicerades nyligen, av några med bättre koll på överklassens tillgångar än de flesta – den schweiziska jättebanken UBS, som ”hjälpt rika individer och familjer uppnå det som är viktigt för dem i över 160 år”.
Antalet dollarmiljonärer i Sverige i dag är enligt rapporten 490, fler i absoluta tal än i både Ryssland och Brasilien. Och svenskarnas totalförmögenhet beräknas dessutom vara den sjätte mest ojämlikt fördelade i världen – värre än både USA, Indien, Turkiet och Mexiko.
– Jämför vi Sverige och USA räddas vi lite av att vi fortfarande har rätt jämlika lönestrukturer och en ganska generös välfärdsstat, förklarar Elisabeth Lindberg (bilden), ekonom på den fackliga tankesmedjan Katalys.
– Hade vi inte kompenserat med allt det hade läget varit alarmerande.
Anna Almqvist, LO-ekonom, menar också att det finns en mer positiv grund till att stora delar av Sveriges befolkning inte sitter på någon större förmögenhet.
– Vi har ett system där breda grupper, genom allmänna och kollektivavtalade lösningar, har ett mindre behov av egna besparingar. Du måste inte i samma utsträckning spara privat för att lösa sjukvård, pension och arbetslöshet på egen hand, även om det såklart finns brister i de skyddsnäten också.
Samtidigt, understryker hon, går det inte att förbise att Sverige har ”väldigt många, väldigt rika” individer per capita.
– Vi har ingen egendomsbeskattning längre, ingen arvs- och gåvoskatt, väldigt begränsad fastighetsskatt, och kapitalinkomstregler som är väldigt ”håliga”. Om man får säga så.
Anna Almqvist (bilden) nämner sparformen ISK, investeringssparkonton, som ett exempel på det sista. När finansminister Niklas Wykman (M) 2023 meddelade att skatten på ISK-sparande skulle sänkas, var han i samma intervju tydlig med att man ”inte kommer att bygga upp en infrastruktur som kan möjliggöra införandet av en förmögenhetsskatt”.
Han syftade då på att återinföra ett register över förmögenheter och skulder – något som inte funnits sedan 2007, då man avskaffade det i samband med förmögenhetsskatten. Sedan dess har ingen statistik förts, och UBS siffror grundar sig fortfarande till viss del på data från 2006.
2022 föreslog en statlig utredning att registret skulle återinföras, baserat på krav från både Riksbanken och Finansinspektionen – som regeringen dock gick emot. På årets S-kongress lades också ett förslag på ett register fram, som motion av riksdagsledamoten Niklas Sigvardsson.
Vi vet att det händer grejer, men vi vet inte vad.
– Även många ekonomer som inte ideologiskt är för en förmögenhetsskatt vill se ett register. Ojämlikhet är ett stort forskningsfält, och att inte ha tillgång till den datan försämrar forskningen, säger Elisabeth Lindberg.
– Det är ett jättestort problem, särskilt när vi vet att kapitalinkomster är en viktig förklaring till varför inkomstskillnaderna också ökat i Sverige, instämmer Anna Almqvist, och fortsätter:
– Vi vet att det händer grejer, men vi vet inte vad. Det är ju också viktigt för att förstå om vårt system är finansiellt stabilt. Har de som har stora lån på bostadsmarknaden också stora förmögenheter, till exempel? Då är det inte ett så stort stabilitetsproblem – däremot om det är tvärtom.
Sverige hittas även längst ut på en annan av UBS-rapportens extremer: 80 procent av bruttoförmögenheten finns i finansiella tillgångar.
Läs mer
– Det är alltså inte rena saker – fastigheter, guld eller tavlor – som överklassen sitter på. Sverige är ett väldigt finansialiserat land. Väldigt mycket av den här rikedomen existerar som aktier, på papper och i serverhallar, förklarar Elisabeth Lindberg:
– Ju bättre börsen går, desto rikare blir de här individerna.
Detta menar hon syns tydligt i den ekonomiska politiken.
– Allt som på något sätt kan påverka finansiell tillväxt, som att beskatta eller reglera banker, blir väldigt känsligt. Man prioriterar riktade skattesänkningar som går till riskkapital, och visar generellt en enorm försiktighet – att göra så lite som möjligt som riskerar att ”skrämma” marknadsaktörerna.
Flamman har sökt Niklas Wykman (M).
