Även om president Kumaratungas front UPFA inte fick egen majoritet förefaller det sannolikt att det blir hon som kommer att stå bakom nästa regeringsbildning.
United People’s Freedom Alliance bildades under hösten 2003 som en pakt mellan Kumaratungas Sri Lanka Freedom Party och det vänsterradikala Janatha Vimukti
Peramuna (Folkets Befrielsefront). SLFP och JVP är historiskt sett svurna fiender, men oppositionen mot den pågående fredsprocessen med de tamilska tigrarna visade sig kunna bryta isen mellan dem.

För det är utan tvekan fredsprocessen som stått i centrum för hela valrörelsen. Under andra halvan av 1990-talet syntes alltfler tecken på att en normaliseringsprocess skulle kunna vara möjlig på ön.
President Kumaratunga vann valet 1994 tack vare löften om fred. Ironiskt nog var rollerna ombytta efter tio år, i detta val stod premiärminister Wickremesinghes och dennes borgerliga United National Party för rollen som fredsduva medan president Kumaratunga under de senaste åren spelat rollen som hök. Uppfattningen att Wickremesinghes regering varit alltför generös med eftergifter till de tamilska tigrarna kom att bli dennes fall när de lankesiska väljarna fick bestämma.

JVP, som nu får ett stort inflytande över den lankesiska regeringens politik, är internationellt sett svåra att placera i ett visst politiskt fack. Rörelsen bildades 1969 av Rohana Wijeweera, en före detta medlem i kommunistpartiet.
JVP blandade maoism, influenser från Che Guevara och singalesisk nationalism. Partiet har idag ett starkt stöd bland landets ungdomar och fattiga, särskilt i de södra distrikten.
Den “gamla vänstern”, det vill säga kommunistpartiet och det trotskistiska LSSP valde inledningsvis att stå utanför UPFA. Dessa partier var till skillnad från SLFP och JVP positivt inställda till fredsprocessen.
I slutändan valde de dock att liera sig med UPFA och lansera sina kandidater under UPFA:s symbol.
Valalliansen ITAK, i praktiken tamilska tigrarnas parlamentariska gren, vann en jordskredsseger i de tamilska områdena. I vissa distrikt i norr fick ITAK över 90 procent av rösterna. ITAK hoppades inför valet att kunna komma få spela rollen som vågmästare och på så sätt kunna maximera sina egna intressen. Den rollen kommer dock troligtvis tillfalla Jathika Hela Urumaya, den singalesiska extremhögerns nya formering.
JHU lanserade en kandidatlista enbart bestände av buddhistiska munkar, något som av den västerländska pressen uppmärksammats som udda och pittoreskt. I själva verket har det buddhistiska prästerskapet länge varit politiskt involverat, och ofta som en bas för den singalesiska nationalismen.

Denna nationalism, representerad i det nya parlamentet av en ohelig allians eldfängda marxister och reaktionära munkar, kommer att spela en avgörande roll i den lankesiska politiken framöver.
Totalt vann UFPA 105 mandat (varav åtminstone 35 till JVP och ett till kommunistpartiet), UNPs front 82, ITAK 22 och JHU nio.