Portugal har de senaste åren varit ett undantag i europeisk politik. Där har en socialdemokratisk regering regerat sedan 2015 med hjälp av vänstern och fått till stånd sociala reformer som annars tycks ha blivit otänkbara inom eurozonen, inte minst i Sydeuropa.
Men efter valet 2019 bröts pakten mellan det regerande Socialistpartiet och Vänsterblocket samt Kommunistpartiet – den så kallade geringonça (”mackapären”). Sedan dess har vänstern i stället hållit regeringen under armarna genom att rösta med den i enskilda frågor. Men i slutet av oktober bröt även det informella samarbetet samman. Efter att stödpartierna till vänster inte fått igenom en enda punkt i premiärminister Antonio Costas föreslagna budget beslöt de att tillsammans med högern rösta nej till den. I stället för att fortsätta budgetförhandlingarna valde Costa oväntat att då utlysa nyval.
Enligt Marisa Matias, som är Europaparlamentariker för Vänsterblocket, är det oklart varför Costa valde att gå till nyval.
– Ärligt talat vet jag inte varför han gjorde det. Det kan verka konstigt men motivet till valet är väldigt oklart. Vi hade inga möjligheter att föreslå förändringar av budgeten. Premiärministern ville uppenbarligen ha val. Det återstod fortfarande två månader för att förhandla, men han vägrade, säger hon till Flamman.
Politiskt handlade striden främst om hur mycket stöd som ska ges till vårdsektorn som underminerats av såväl pandemin som årtionden av nedskärningar dikterade från EU-trojkan. Hittills har drygt 19 600 personer dött i covid-19 i landet med 10,3 miljoner invånare. Portugal tillhör dock det land i Europa som har högst vaccinationsgrad: 89 procent har fått båda doserna och 43 procent har fått en tredje dos.
– Vi ville ge mer pengar till den offentliga nationella vårdsektorn medan Socialistpartiet ville ge det mesta till den privata vården. Vi ville också höja sjuksköterskornas och vårdarbetarnas löner under pandemin. Arbetares rättigheter har också skurits ned mycket i Portugal sedan trojkans ingrepp. Till exempel har lönetilläggen för extratid mer än halverats, så folk jobbar mer för mindre pengar i dag. Det ville vi ändra på, säger Marisa Matias, och fortsätter:
– Vi föreslog bara nio ändringar av budgeten som är flera hundra sidor lång, men de accepterade inte en enda. Och vi kunde inte acceptera en budget som vi inte haft något inflytande över.
Ett skäl till att Costa valde att gå till val kan vara att han trodde att hans parti skulle kunna bilda egen majoritet efter extravalet. Det populära Socialistpartiet har haft ett snittstöd på mellan 35 och 40 procent de senaste åren – siffror som de flesta socialdemokratiska partier i Europa bara kan drömma om i dessa dagar. De senaste veckorna var stödet 39 procent, det vill säga bara några enheter från de 42–45 procent som krävs för egen majoritet. Men i den senaste mätningen krympte partiets ledning i stället, medan högerpartiet PSD gick framåt.
Det innebär att Costa förmodligen kommer att behöva samarbeta med vänsterpartierna igen för att få ihop en ny regering. Det är inte något som Vänsterblocket utesluter, trots den dåliga stämningen mellan de tidigare samarbetspartierna.
– Vi är öppna för allianser med de andra vänsterpartierna. Vi har ingen koalition men det betyder inte att vi stänger dörren för samarbeten med andra. Och vi hoppas att vi kan ingå ett regeringssamarbete igen om vänstersidan får ny majoritet. Men Socialistpartiet tycks mest vara intresserade av att utpressa de andra, säger Marisa Matias.
Socialistpartiet har gjort klart att de inte längre vill samarbeta med Kommunistpartiet och har i stället utsett det lilla Djurrättspartiet till en ny potentiell samarbetspartner. Det ser dock med sina drygt två procent inte ut att bli tillräckligt stort för att kunna göra någon skillnad.
Vänsterblocket och Kommunistpartiet har å sin sida backat från ett stöd på 10 respektive 7 procent strax efter valet 2019, till 5,5 respektive 5 procent. En stor anledning till det är enligt Marisa Matias att partierna utmålades som syndabockar efter budgetdebaclet förra månaden.
– Efter budgetomröstningen skyllde regeringen och stora delar av media allt på oss. Många väljare ansåg därför att vi var ansvariga för nyvalet. Det var en effektiv strategi men vi håller på att vinna tillbaka många röster nu. Jag tror att vänstersidan fortfarande kommer att få majoritet.
Ett annat tecken på att Portugal håller på att normaliseras är att ett högerextremt parti tagit sig in i parlamentet för första gången sedan diktaturen som föll 1974. I valet för två år sedan fick Chega drygt en procent av rösterna vilket innebar en ledamot i parlamentet. Nu är det tredje största parti med över 6,5 procents väljarstöd, och har i perioder nosat på tioprocentstrecket. Men Marisa Matias tror att partiet har nått en gräns.
– Jag tror att Chega håller på att sjunka igen. De lyckades sätta agendan för debatten under en period, men nu är de inte lika starka längre. Vi slåss om att bli tredje största parti i stället för dem. Det påverkar det politiska landskapet mycket vilket parti som blir tredje störst, säger hon.
För ytterligare en vänsterseger krävs dock att valdeltagandet inte blir lågt. Portugal har traditionellt bland de lägsta valdeltagandena i Europa. Om den pågående pandemin får väljare att stanna hemma kommer bara högern att gynnas, menar Marisa Matias.
– Det lär bli ett lågt valdeltagande eftersom vissa grupper fortfarande isolerar sig. Det gör det oförutsägbart. Jag tror fortfarande att vänstern kommer vinna, men det kommer att vara med än mindre marginal än tidigare.
