Portugal utgjorde länge ett undantag i Sydeuropa som enda land utan en stark extremhöger. Men i presidentvalet i januari kom en kandidat från det nya partiet Chega oväntat på tredje plats med tolv procent. Enligt statsvetaren Cécile Gonçalves beror det på Bryssels åtstramningar och att det radikala arvet från Nejlikerevolutionen har förlorat sin lyskraft.
Vad är Chega för parti?
– Chega är i mångt och mycket synonymt med grundaren, André Ventura. Han var tidigare medlem i Socialdemokraterna, som i Portugal är ett mitten-högerparti. I början av 2019 lämnade han partiet och grundade Chega, som betyder ”Nog nu”. Han har doktorerat i juridik på en avhandling som kritiserade det portugisiska asylsystemet. Därefter blev han professor i Lissabon men lämnade den karriären för att bli sportkommentator på en privat tv-kanal samtidigt som han gav sig in i politiken. I november 2019 valdes han in i parlamentet.
– Chega var från början ett mediafenomen. Det är ett nytt fenomen i Portugal att en valkampanj kretsar så mycket kring en person. Man pratade hela tiden om Ventura, även när han inte var närvarande. Han använde sin taletid i parlamentet och i tv för att kampanja. Det är nytt i Portugal.
Vilka är partiets viktigaste frågor?
– Det finns inget riktigt partiprogram utan det är mer riktlinjer. Frågan om legitimt självförsvar för poliser är viktig, inte minst på grund av Black lives matter-demonstrationerna i USA och här. Partiet vill också förbjuda eutanasi vilket har legaliserats i Portugal. De vill även förbjuda samkönade äktenskap och göra det svårare att få medborgarskap. Dock vill de inte lämna EU, av det enkla skälet att det inte går att vinna röster på den frågan i Portugal. Trots den hårda krisen från 2010 och framåt och åtstramningen som bedrevs därefter är EU-stödet högt i Portugal. Men Ventura spelar på den påstådda faran med massinvandring via EU. Den sittande vänsterregeringen valde att ta emot flyktingar under flyktingkrisen och under pandemin gav man många asylsökande amnesti. Detta hävdar Ventura utgör en invasion. Det är samma typ av retorik som hörs överallt i Europa. Vi har blivit som alla andra nu. Jair Bolsonaros seger i Brasilien har också hjälpt Chega, för det finns många brasilianer i Portugal och sedan förra året har de rätt att rösta.
Hur kommer det sig att Portugal inte haft något starkt extremhögerparti förrän nu?
– Det har alltid funnits främlingsfientlighet i Portugal men den uttrycktes inte vid valurnorna. Valdeltagandet har traditionellt varit väldigt lågt, i förra valet var det runt 60 procent. Ventura har lyckats mobilisera många av dessa soffliggare. Han har också lyckats mobilisera väljare som är besvikna på den traditionella högern. Väljarna är främst medelålders män från avfolkningsregioner som drabbats av djupa nedskärningar i välfärden och samhällsservice.
– Detta var första gången sedan Nejlikerevolutionen 1974, då diktaturen störtades, som en kandidat från extremhögern ställde upp i ett presidentval. Detta gjorde att många till vänster röstade taktiskt på den sittande högerpresidenten Marcelo Rebelo de Sousa. Tidigare fanns det inget politiskt utrymme för dem som är nostalgiska över diktaturen att komma till tals. Portugal har länge varit ett utvandringsland, mycket på grund av diktaturen. Detta har gjort att det varit svårt att använda en främlingsfientlig retorik, för många portugiser har släktingar som själva är invandrare i andra länder. Nu riktar sig dock främlingsfientligheten mot nya grupper, såsom muslimer. Portugal var ett imperium och det fanns muslimer i många av kolonierna. Rasismen riktades mot svarta men den var inte islamofob. Nu har dock islamofobin lagts till den klassiska rasismen. Sedan Portugal började ta emot syriska flyktingar har den fått ett uppsving. Men Ventura vet att det lilla antalet muslimer i Portugal inte räcker för att vinna ett val. Han kombinerar därför retoriken med en rasism mot romer som har en väldigt lång historia i Portugal. När pandemin bröt ut sade han till exempel att romerna borde interneras i läger eftersom han hävdade att det var de som spred viruset.
Varför kommer genombrottet just nu?
– Så länge arvet från Nejlikerevolutionen var starkt i samhället lyckades extremhögern inte få något utrymme. Men i och med krisen 2010 och EU-trojkans åtstramningar tappade många tron på framtiden och besvikelsen på den sociala utvecklingen har brett ut sig. ”Var det för detta vi gjorde revolution?” har blivit ett allt vanligare uttryck i Portugal.
Hur förhåller sig Chega till diktaturen och den traditionella extremhögern?
– André Ventura presenterar sig inte som någon som är nostalgisk över diktaturen, på det sätt som den klassiska extremhögern har gjort. Han firar årsdagen av Nejlikerevolutionen den 25 april som alla andra. Men han högtidlighåller också den 25 november, det vill säga den dag 1975 då ett kuppförsök från extremvänstern slogs ned. Ventura menar att om man firar revolutionen den 25 april måste man också fira 25 november. Han knyter sig alltså inte till diktaturen men han försöker skriva om den portugisiska historien. Hans slogan är att han redan inkarnerar den fjärde republiken, för han anser att den tredje republiken som grundades i revolutionen har misslyckats. Han är alltså medvetet vag i frågan om diktaturen. Han hävdar också att den portugisiska imperialismen, till skillnad från den brittiska och franska, inte var rasistisk, för vi blandade oss med de koloniserade. Vi var alltså de goda. Under Black lives matter-protesterna i somras vandaliserades flera koloniala statyer i Portugal. Ventura höll då en demonstration under parollen ”Portugal är inte rasistiskt”.
