– I det här läget var det ett fruktansvärt dåligt förslag som hade gjorts lite lite bättre.
Det säger Eva-Britt Svensson, vänsterpartiledamot i EU-parlamentet.
Det länge omdiskuterade tjänstedirektivet klubbades igenom i förra veckan. I form av ett kompromissförslag.
Det ursprungliga tjänstedirektivet från EU-kommissionen ratades. I stället gick ett kompromissförslag, som bland andra svenska LO och socialdemokraterna stödjer, igenom. Därmed föll den av facken så fruktade ursprungslandsprincipen − att ett företag ska kunna skicka arbetare till annat EU-land fast med egna landets avtal.
De flesta sa nej
Men den kompromiss som nu klubbats är inte populär hos vänstern inom EU. Vänstergruppens ordförande, Francis Würtz, kallar beslutet för den ”sämsta möjliga kompromissen”.
– Till alla de eftergifter åt de konservativa, som man redan gjort i två tidigare förhandlingsomgångar, lade man i sista sekunden ytterligare två stora bakslag. PES (socialdemokraterna, reds anm.) gick med på att stryka socialpolitik och konsumentskydd från listan över de områden som inte ska omfattas av direktivet. Redan tidigare hade man gått med på att utelämna ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Detta är helt oacceptabelt för vår grupp.
André Brie, EU-parlamentsledamot för tyska vänsterpartiet, är upprörd.
– Det är det hittills mest strategiska och långtgående marknadsradikala nyliberala projektet i EU.
Däremot tyska LO, DGB, förhåller sig försiktigt positivt.
”Det bästa möjliga”
Och svenska vänstern röstade ja. Av taktiska skäl. Annars hade nämligen kommissonens ännu sämre ursprungsförslag kunnat gå igenom.
Ändå var det bara svenskarna, holländarna och den finske parlamentsledamoten som röstade ja.
Alla andra inom EU-vänstern röstade nej.
– Det stämmer, säger Eva-Britt Svensson.
– Men vi har haft uppfattningen redan från Sveriges inträde i EU att, även om vi är emot lagstiftning på EU-nivå, vi ska göra det bästa möjliga av de beslut som ändå tas.
Vänsterpartiet är emot tjänstedirektivet – även den klubbade kompromissen – och avvisar EU-lagstiftning generellt. Men, framhåller Svensson, hemmaopinionen har stor betydelse för hur ländernas vänstergrupper röstat.
– Bland de fackliga organisationerna i Sverige är merparten för kompromissförslaget. Vi är ju representanter för de olika länderna och vi har olika förhållanden i våra hemländer.
Militanta protester
I många länder EU-debatten varit mycket infekterad. Först kring konstitutionen, sedan kring hamndirektivet och nu tjänstedirektivet. Fackföreningar har gått ut på gatorna och genomfört militanta protester, även i många av de länder där vänster- och kommunistpartierna traditionellt är EU-positiva.
Att rösta emot kompromissen hade kunnat innebära att kommissionens förslag i stället gått igenom, säger Eva-Britt Svensson.
Men röstsiffrorna tyder inte på det?
– Nej, men röstsiffrorna kan man inte veta innan. Det hade varit lätt att anklaga vänsterpartiet för att ha sett till att kommissionens förslag genomförts. Vi avvisade ju förslaget som helhet i slutomröstningen.
Eva-Britt Svensson menar att det idag ”råder viss förvirring” i Sverige kring direktivet, eftersom LO och socialdemokraterna säger att det beslutade direktivet är bra.
– Det är ju inte sanningen. Ursprungslandsprincipen är borta, men ingen vet vad som ska gälla istället. En sådan lag lämnar över makten från de folkvalda till juristerna i EG-domstolen, ursprungslandsprincipen ersätts med en domstolsprincip.
– Vänstergruppen hade lagt ett kristallklart ändringsförlag om att det är värdlandets regler som ska gälla, säger Jonas Sjöstedt, den andre av vänsterpartiets två ledamöter.
Vänstergruppens förslag röstades bort med stor majoritet. De förslag som fanns att ta ställning till i EU-parlamentet var sedan två. Dels kommissionens ursprungsförslag, som innefattade ursprungslandsprincipen. Dels högergruppens och socialdemokraternas (PES) kompromissförslag, som vänsterpartiet alltså ansåg sig tvunget att stödja.
Tjänstedirektivet är kommissionens förslag till hur EU:s tjänstemarknad ska öppnas upp.
”Rätt riktning”
Jan Andersson (s), ordförande i Europaparlamentets sysselsättningsutskott, är mycket nöjd. Han pekar på att direktivet inte alls påverkar arbetsrätten, kollektivavtalen och rätten att vidta stridsåtgärder i medlemsländerna. Han är också mycket nöjd med att ett medlemsland självt bestämmer och det vill öppna allmännyttiga tjänster såsom el och vatten.
– Jan Andersson tycker att allt EU gör alltid är perfekt, kontrar Jonas Sjöstedt.
– Det förslag som nu ligger, och som Jan Andersson helt okritiskt jublar över, är inte mer radikalt än att även de svenska moderaterna och den reaktionära kommissionen stöder det.
– Problemet med tjänstedirektivet är att det säger flera saker samtidigt, fortsätter Jonas Sjöstedt. Det ska inte var några onödiga hinder för marknaden, det innefattar inte ursprungslandsprincipen men det finns ingen tydlig princip i stället, värdlandsprincip. Det kommer bli domstol som får avgöra varje fall.
Jonas Sjöstedt påpekar att stora delar av socialdemokratin i EU-parlamentet var motståndare till kompromissförslaget.
