Jag saknar ett ordentligt forum för den interna debatten i Vänsterpartiet. Allt sedan jag gick med i partiet i slutet av 1970-talet har jag emellanåt själv deltagit och annars följt debatten i först partiets egna tidning Ny Dag och därefter i medlemstidningen Vänsterpress. Men nu när Vänsterpress har lagts ned och ersatts av magasinet RÖTT så saknas det ett ordentligt debattforum för den interna debatten i Vänsterpartiet. Visserligen finns det en sida på vår hemsida som ger utrymme för debattinlägg men den verkar dels inte uppdateras regelbundet och misstänker jag följs av väldigt få.
Det finns många brännande frågor som behöver debatteras och diskuteras. Massarbetslösheten, klimatfrågan, vänsterns internationella strategi, ekonomisk politik, rödgrönt samarbete, främlingsfientlighet och rasism med mera. Jag antar att Vänsterpartiets ledning hänvisar till resursbrist och att det finns olika fora som kan användas för den som så önskar till exempel Flamman eller Facebook. Det är väl också rimligt att om det inte finns ett brett internt debattforum så kommer olika vänsterpartister att använda sig av dessa. Själv välkomnar jag i och för sig att till exempel Torbjörn Björlund lyft försvarsfrågan och Amineh Kakabaveh till exempel hedersfrågan i Flamman och jag tycker kanske själv att Flamman för närvarande är det naturliga forumet för en intern debatt för Vänsterpartiet även om Flamman är en oberoende socialistisk tidning. Det finns ju också till exempel en grupp på Facebook som heter Allmän vänsterpolitisk diskussion där en hel del medlemmar deltar men dock vanligen inte ”ledande” företrädare i till exempel partistyrelse, riksdagsgruppen, kommunal- och landstingsråd etcetera. Det verkar vara så att det antingen inte anses vara lämpligt för dessa att delta i en öppen debatt eller att man är rädd för sin egen position så att man inte vågar redovisa eventuellt avvikande åsikter från det som antas vara en riktig partilinje.
Jag tycker själv – som bland andra Lars Ohly – att det ska vara högt i tak och långt till dörren.
Vi står som parti inför stora utmaningar om vi ska lyckas vrida utvecklingen i en mer socialistisk och feministisk riktning men jag saknar en tydlig strategi från Vänsterpartiets partiledning hur en sådan levande intern debatt ska föras.
