Fackförbundet Byggnads har frågat över 3 500 av sina medlemmar om deras arbetsmiljö. Svaret blev att var tredje av de som svarade känner sig otrygg på sin arbetsplats, och fler än hälften ansåg att arbetsgivaren inte gjort allt för att undvika ohälsa och olyckor.
– Det mest intressanta vi slår fast i rapporten är att när arbetstagare eller skyddsombud får delta i planeringen är det en mycket högre andel som känner sig trygga, säger Johan Torstensson Aas (bilden), arbetsmiljöansvarig ombudsman på Byggnads.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Magnus Olsson, arbetsmiljöstrateg på Byggföretagen, håller med om att det är viktigt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att minska skador.
– Forskning visar att bättre involvering, förståelse och medvetenhet om vilka risker som arbetstagarna kan exponeras för minskar antalet olyckor, säger han (bilden).
Samtidigt uppger tre av fyra att varken skyddsombud eller andra arbetstagare ges möjlighet att delta i planeringsarbetet. Och enligt Johan Torstensson Aas döljer siffrorna en verklighet som är än värre.
– Det är bedrövligt. Hälften av dem som fick delta fick bara vara med en vecka eller mindre innan projektet startade, och vissa blev involverade först under projektets första dag. Lagstiftningen säger att man ska delta i all planering och då handlar det om mer än en månad, säger Johan Torstensson Aas.
Bristen på förebyggande arbete får konsekvenser. 86 personer har mist livet i arbetsplatsolyckor i byggverksamhet mellan 2013 och 2022, enligt siffror från Arbetsmiljöverket. I en djupanalys av de arbetsplatsolyckor som skedde 2018 och halva 2019 kunde Arbetsmiljöverket se att säkerhetsåtgärder vid samtliga dödsolyckor saknades eller var otillräckliga.
Byggnads vill nu att det införs sanktionsavgifter för brott mot föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), samt organisatiorisk och social arbetsmiljö (OSA).
– Sedan det blev sanktionsavgifter på arbete på höjd, märker vi att arbetsgivarna har större fokus på att göra rätt och till exempel ha fasta skyddsräcken. Att SAM och OSA fungerar och sker i samverkan är en förutsättning för att motverka skador, sjukdomar och dödsfall, säger Johan Torstensson Aas.
Dessutom vill fackförbundet att arbetsmiljö och säkerhet ska ta större plats i utbildningar på såväl högskola som yrkesutbildning och gymnasium och att arbetsgivaren ska ta större ansvar för att arbetsmiljöutbildningarna genomförs.
– Byggnads skyddsombud går en tolv dagars utbildning, medan arbetsledarna i de flesta fall bara deltar i två till fem dagar. Det kan skapa konflikt på arbetsplatsen när de som är ansvariga för säkerhet har mindre kunskap än de som ska vaka över dem, säger Johan Torstensson Aas.
Han anser att det skulle göra stor skillnad om de mest tongivande byggjättarna krävde att arbetsledande personal – både deras egna och deras underleverantörer – minst genomför den avtalsreglerade grundutbildningen på åtta dagar.
Magnus Olsson anser att den uppdaterade regelstruktur som börjar gälla i januari 2025 kan påverka byggbranschen i positiv riktning, då den innehåller tydligare föreskrifter med ett mer lättbegripligt språk och fler allmänna råd, vilket kan för arbetsgivare att implementera lagstiftningen.
Även Johan Torstensson Aas är försiktigt positiv till de nya regelstrukturen, där 67 föreskrifter slagits ihop till 15 mer omfattande. Samtidigt är han kritisk mot att att allmänna råd försvunnit, och menar att föreskrifterna behöver kompletteras med vägledande material i samverkan mellan Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter.
– En positiv sak är att det tydligt framgår att den som samordnar arbetsmiljön på projekt ska samverka med alla skyddsombud, även underentreprenörernas. Samordnaren ska även säkerställa att underentreprenören har förutsättningar att arbeta säkert innan de får påbörja arbetet, säger han.
