– Ni här i Sverige kämpar mot skogsbolagen, det är precis samma motsättning som i Italien där man genomförde en stor marsch i Rom för att försvara vattnet och som hos oss när vi slåss mot gruvbolagen och oljebolagen. Det är samma storkapital som låter sina vinstintressen gå före både miljön och människors möjligheter att försörja sig på landsbygden.
Hugo Blanco står framför en vidunderlig panoramautsikt i Ramseles konferenscentrum. Han är den legendariske bondeledaren från Peru, som fängslades för sin kamp för jordreform i sitt hemland. Han hotades av avrättning men en stark opinion där bland annat svenska Amnesty ingick lyckades rädda honom. Efter några äventyrliga turer genom Latinamerika hamnade han i Chile. Vid kuppen 1973 tog han sin tillflykt till den svenska ambassaden och stannade några år i Sverige innan han återvände till Peru.
– På den tiden var det jordreform som var den viktigaste stridsfrågan. Nu har det gått så långt att vi allra först måste försvara Moder Jord. För två år sedan dödades 20 av oss när vi försvarade oss mot oljebolagen som ville våldföra sig på Amazonas.

Svensk medlem

Så sent som förra veckan dödades tre personer och sårades tjugo när de ville stoppa gruvbrytningen i Tia Maria i Peru. Gruvan skulle ta hand om det vattnen som bönderna använde för till sina odlingar. Den här gången vann de.
– Det var nog för att det är presidentval i Peru just nu och de var rädda för att för mycket bråk skulle vara negativt för regeringen.
Marcelo Durão från de jordlösas rörelse i Brasilien var också med i Ramsele. Han är här för att tala om hur det svensk-finska Stora Enso går fram i Brasilien. I påskveckan skall han vara med på deras bolagsstämma i Helsingfors.
– Istället för att skapa utveckling orsakar Stora Enso landkonflikter och hotar tillgången på mat i Brasilien. För en verkligt uthållig framtid måste istället familjejordbruken utvecklas så de kan producera mat för befolkningen. Vi behöver inte dessa storskaliga eukalyptusplantager som är avsedda för pappersmassa. Vi kan inte äta eukalyptus.
Torgny Östling är aktiv i NOrdBruk, den enda svenska bondeorganisation som är medlem i det internationella bondenätverket Via Campesina.
– Det är viktigt att förstå att Stora Enso kan plundra Brasilien eftersom de först genom EU-lagstiftning kunnat roffa åt sig övervinster genom att plundra svenska bönder.
För Torgny Östling är den internationella solidariteten fundamental. Han kan ibland bli irriterad på att många svenskar engagerar sig kraftfullt för bönder i länderna i Syd, men samtidigt ignorera att precis samma sak händer mycket närmare, på den svenska landsbygden.
– Nästan ingen är medveten om vad som hände i samband med att Sverige gick med i den europeiska unionen. Mängder av regler och lagar ändrades och det medförde att man öppnade för markspekulation i Sverige, för hela världen.
Nu är det i det tysta på gång att den svenska skogspolitiken kommer att underordnas EU:s politik på samma sätt inom jordbruket .
– Skogen står för en mycket stor del av de svenska exportintäkterna. Vi riskerar att bli en bananrepublik till EU, som kommer att bestämma hur vi brukar och utnyttjar vår skog.

Plantageskogar

Skogarna kring Ramsele är inte längre skogar utan trädplantager, kalhyggena river upp enorma sår i landskapet. Ett kalhygge dödar hela det liv som finns under marken och är oerhört destruktivt för biomångfalden. Åke Wiklund har arbetat som direktör för svensk skogsindustri i Indonesien. Det är den svenska plantagemodellen som våra framgångsrika skogsbolag exporterat. Han har nu återvänt till sin hembygd och bytt sida.
– Vi ser alldeles för begränsat på skogen, när vi talar om biomångfalden talar vi bara om den enda procent vi kan se, några enstaka utrotningshotade arter. Men denna modell hotar hela ekosystemet.
Ofta har miljörörelsen valt att bara se till dessa rödmärkta arter och har främst arbetat för att skapa naturskyddsområden istället för att se till helheten. På så sätt har man ibland kolliderat med småbrukarnas intressen. Mötet i Ramsele samlade småbrukare, miljökämpar och klimataktivister för att samla till en gemensam syn där det internationella perspektivet var självklart.

Klimatsmart kött

I Ramsele har kooperativet Norrbete börjat producera klimatsmart kött med kor som enbart betar, också i skogen som då naturligtvis inte kan kalhuggas. Detta innebär att man helt undviker import av soja från Brasilien vilket Marcelo Durão var tacksam för.
– Sojan i Brasilien använder extremt mycket kemikalier och dessa jordbruksindustrier driver bönderna från landsbygden. Agrobusiness är fiende till miljön, klimatet och folket på landbygden.
Mötets slututtalande konstaterade enkelt.
”Det är en kamp och något som pågår över hela jorden men syns mest i länderna i syd. Inget parti ställer idag nog mycket upp för landsbygden. Landsbygden kommer att få ökad betydelse i de kommande olje-, finans- och klimatkriserna.”